Gåva av fastigheter till bröstarvinge

Question

Pappan avled för några år sedan och mamman förfogar sedan över det som är kvar det vill säga två stycken hus. Husen är i dåligt skick och behöver renoveras. Det finns två barn, en dotter och en son. Sonen som bor på samma ort tar på sig att hjälpta till med renovering mot att husen antingen skrivs över till honom eller till hans barn och att modern har förfoganderätt så länge hon lever. Kan mamman ge sonen husen utan att det anses som förskott på arv om detta skrivs in i gåvobrevet? Kan mamman skriva över husen på sonens barn utan att detta ses som förskott på arv? Dottern är inte intresserad av att hjälpa till och har dålig kontakt med både sin bror och mamma! Sonen har under alla år hjälpt sin mor (med reparationer, trädgård mm) men tycker nu att något bör skrivas eftersom vid mammans frånfälle kommer systern vilja att husen säljs och pengarna delas. Tacksam för svar!

Answer 1

Huvudregeln när det gäller gåvor till bröstarvingar (barn och barnbarn) är att dessa ska ses som förskott på arv, 6:1 st 1 ärvdabalken, http://www.lagen.nu/1958:637#K6 . Precis som du säger kan gåvogivaren emellertid exempelvis i gåvohandlingen skriva in att gåvan inte ska ses som förskott på arv, vilket i så fall är vad som gäller. Systern kan emellertid enligt andra regler i ärvdabalken ha anspråk på kompensation för sådana gåvor som utgetts under moderns levnad.
Man kan säga att moderns nuvarande egendomsmassa består av två delar: Dels den del som hon (om annat inte framgår av testamente efter pappan) ärvde efter sin make med fri förfoganderätt och dels en del som utgör hennes egen egendom med full äganderätt. Vid moderns död har barnen därför två arvsanspråk, dels på arv efter modern och dels på ett så kallat efterarv efter fadern. Jag antar att de två fastigheterna utgör större delen av moderns nuvarande egendom och att en gåva av dessa skulle innebära att systern blev praktiskt taget arvlös. För att förhindra att en efterlevande gör sina bröstarvingar, eller den först avlidnes arvingar helt arvlösa finns i ärvdabalken vissa skyddsregler.
Vad först gäller efterarvet efter fadern utgörs detta av samma kvotdel i moderns kvarlåtenskap som motsvarar värdet av den totala egendomsmassan efter bodelning mellan makarna i anledning av dödsfall, som kvarlåtenskapen efter fadern utgjorde vid tidpunkten. Det vill säga att om efter bodelning efter faderns död 50 % utgjorde moderns giftorättsgods och 50 % utgjorde kvarlåtenskapen efter fadern har de så kallade efterarvingarna, i detta fall barnen, rätt till 50 % av kvarlåtenskapen efter modern. Det ger i detta exempel systern ett anspråk på 25 % i kvarlåtenskapen efter modern i fadersarv. Reglerna om makars arvsrätt och efterarv hittas i ärvdabalkens tredje kapitel, http://www.lagen.nu/1958:637#K3 . I 3:3 finns den så kallade vederlagsregeln. Denna säger att om efterlevande maken genom gåva eller annan därmed jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsakat väsentlig minskning av sin egendom, skall av den lott, som vid efterlevande makens död tillkommer hans arvingar, vederlag utgå till arvingarna efter den först avlidne för vad av minskningen belöper å deras andel i boet. Rent praktiskt går det till så att värdet av gåvan fiktivt läggs till egendomsmassan innan arvet skiftas. Skulle kvarlåtenskapen inte räcka kan gåvotagaren tvingas återlämna gåvan eller ersätta dess värde, under förutsättning att talan om detta väcks inom fem år från det att gåvan mottogs. Talan kan väckas tidigast vid den efterlevandes död.
Vad gäller arvet efter modern skulle systern kunna begära jämkning enligt reglerna om barns laglott i sjunde kapitlet ärvdabalken, http://www.lagen.nu/1958:637#K7 , I 7:4 framgår att jämkning kan ske i det fall att arvlåtaren i livstiden bortgivit egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente. Exempel på när detta anses vara fallet är om gåvan ges nära inpå gåvogivarens död eller, som i detta fall, gåvogivaren förbehåller sig nyttjanderätt över egendomen. Även vid tillämpning av denna regel ska värdet av gåvan läggas till kvarlåtenskapen innan Laglotten kan heller aldrig testamenteras bort och utgör 50 % av den avlidnes kvarlåtenskap delat mellan bröstarvingarna, det vill säga, enligt exemplet ovan, skulle systern ha rätt till 12,5% (25 % / 2) av den totala egendomsmassan i laglott efter modern.
Det är som du ser svårt att ställa en bröstarvinge utan arv efter sina föräldrar. Vad kan då modern och brodern göra?
Modern kan skriva testamente till förmån för sonen och/eller barnbarnen. Detta får till effekt att systerns modersarv i vart fall blir begränsat till laglotten och inte som enligt huvudregeln att moderns hela kvarlåtenskap ska delas mellan barnen.
Om modern och brodern vill förhindra att systern vid moderns död tvingar fram en försäljning av fastigheterna är det säkraste att brodern, om han har möjlighet, köper dessa till ett marknadsmässigt pris. En sådan transaktion kan inte angripas i efterhand, även om fastigheterna senare skulle stiga i värde. Modern skulle sedan exempelvis kunna betala hyra till sonen för sitt fortsatta nyttjande. Modern skulle kanske även kunna betala sonen lön för hans arbete på fastigheterna, visserligen med skattemässig nackdel jämfört med gåvor som inte beskattas. Över åren givna, med hänsyn till gåvogivarens ekonomi mindre gåvor, till barn och barnbarn är inte heller lika lätta att angripa i efterhand som större gåvor av exempelvis fastigheter.