Lawline svarar
Hej!
Eftersom er far överlevde er mor och han enligt testamentet ärvde allt efter henne, med undantag för hennes barns laglott, så har er fars dotter rätt till hela sitt arv. Vid uppdelningen av arvet efter er far kommer alla hans tre barn få dela lika. Ni kommer dock i slutändan att få ärva lite mer än er halvsyster eftersom en viss del av arvet utgör efterarv efter er mor. Denna del har ju inte er fars barn någon rätt till. Även om det inte i testamentet hade stadgats att arvet skulle övergå till den andre maken "med undantag för bröstarvinges laglott" hade en fördelning enligt lag ändå gett detta resultat. Det finns ett testamente som säger att den efterlevande maken skall ärva allt med full äganderätt. Med ett testamente kan man dock aldrig inskränka bröstarvingarnas rätt till laglotten. Laglotten utgörs av halva arvet, dvs. vad man skulle ha blivit tilldelad om det inte fanns något testamente. När bröstarvingarna tagit del av testamentet måste de dock påkalla jämkning inom 6 månader för att kunna göra anspråk på laglotten (se http://www.lagen.nu/1958:637#K7 i 7:3 Ärvdabalken ). Detta torde dock inte gälla i ert fall eftersom testamentet uttryckligen föreskriver att kvarlåtenskapen skall övergå med full äganderätt till den efterlevande maken med undantag för bröstarvinges laglott.
Den delen av testamentet som säger att den återstående behållningen skall fördelas lika mellan barnen enligt lag, innebär i detta fall att er halvsyster erhåller hela sitt arv, och inte endast laglotten. Om istället er far hade avlidit först, hade halvsystern endast fått ut sin laglott, eftersom hon inte hade kunnat göra anspråk på arvet efter er mor.
Vänligen,