Lawline svarar
Hej.
När man ärver med fri förfoganderätt innebär det att mottagaren får full dispositionsrätt över den avlidnes kvarlåtenskap eller en viss andel därav men är bunden av en föreskrift i testamentet om sekundosuccesion, det vill säga om vem som skall ha egendomen när mottagaren avlider. Mottagaren kan med andra ord förfoga över egendomen hur han vill men är förhindrad att genom testamente sätta sekundosuccessionen ur spel.
Du har rätt till 200 000 men har bara fått 100 000. Detta innebär att av de totalt 300 000 som den efterlevande makan får är 1/3 dina. Om tillgångarna ökat vid den efterlevandes död har du rätt till 1/3 av hennes tillgångar efter arvet på den först avlidne maken. I 3§ 3 kap ÄB stadgas vad som gäller när egendomen väsentligt har minskat via gåva eller annan därmed jämförlig handling se http://www.lagen.nu/1958:637.
Vad som gäller ifall boets värde ökat stagdas i 4 § 3 kap ÄB se http://www.lagen.nu/1958:637. Om så har skett skall denna ökning tillfalla den efterlevandes arvingar (d.v.s syskobarnen om ej annan arvinge finns på hennes sida), om det visas, att egendom till motsvarande värde tillfallit den efterlevande i arv, gåva eller testamente eller om det kan antas att ökningen härrör från den efterlevandes förvärvsarbete. Detta måste den efterlevande makens arvingar bevisa.
För din del innebär detta att om boet ökat i värde och den efterlevandes arvingar inte kan visa på något av de undantag jag ovan nämnt så har du rätt till 1/3 av boets värde oavsett den summa du hade rätt till från början. Vad gäller en eventuell minskning så krävs det att den är väsentlig samt att den skett genom gåva eller annan jämförlig handling för att du inte skall bli drabbad. Kan ej visas något av ovanstående så spelar minskningen "ingen roll" och du får 1/3 av boets värde trots att det blir mindre än de 100 000 du egentligen skulle ha.
Har du ytterligare frågor får du gärna höra av dig, kontakta en advokat annars för mer specifik rådgivning.
Med vänliga hälsningar