Lawline svarar
Hej!
Bestämmelser om arv finns i Ärvdabalken (ÄB), se http://lagen.nu/1958:637.
Innan arvskiftet sker mellan dödsbodelägarna skall giltigt testamente verkställas i de delar det avser konkreta föremål eller summor, s.k. legat. Legat utgår enligt 11 kap 2 § ÄB av oskifto, alltså innan dödsbodelägarna får sina andelar. Den kvarvarande egendomen kan sedan fördelas mellan arvingarna och de universella testamentstagarna (alltså testamentstagare som inte tilldelats viss sak eller summa) genom ett arvskifte. Dödsbodelägarna kommer därefter överens om hur de fysiska tillgångarna i dödsboet skall fördelas utefter de andelar eller värden som framgår av skiftesavtalet, en lottläggning genomförs alltså.
I detta fall kan förordnandet i det efterlämnade testamentet uppfattas som ett legat. Det är dock inte säkert att det var menat så och en huvudregel när det gäller tolkning av testamenten är att testators vilja skall efterföljas så långt som möjligt (se 10 kap 1 § ÄB). Av lydelsen att döma verkar det som att testatorn snarare avsett att bostadsrättslägenheten skall avräknas på sonens arvslott i lottläggningen. Självklart är det svårt att avgöra exakt vad avsikten var, och kanske kan ni få en bättre uppfattning om ni läser förordnandet i dess sammanhang, alltså tillsammans med vad som står i övrigt i testamentet. Att kvarlåtenskapen skall ”delas lika” mellan barnen talar möjligen för att det är avräkning på arvslotten som åsyftas.
Det finns inga regler om vilka principer för värdering som skall användas, utan arvskiftet är ett avtal och dödsbodelägarna kan fritt komma överens om detta. Det är också vanligt att någon dödsbodelägare behåller egendom till högre värde än sin egen andel i arvskiftet och istället köper ut de övriga delägarna genom att ge en skifteslikvid till dessa.
Hoppas att du har fått svar på din fråga!
Vänliga hälsningar,