Lawline svarar
Hej!
Det första som skulle ske vid din mors mans dödsfall är en bodelning enligt äktenskapsbalkens, ÄktB, regler (se ärvdabalken, ÄB, 23 kap 1 §). Det innebär att makarnas giftorättsgods, alltså den egendom som inte är enskild egendom p g a äktenskapsförord (se ÄktB 7 kap 1 §), läggs samman och fördelas på lika lotter mellan makarna. I ÄktB finns dock flera regler om lottläggningen som syftar till att skydda den efterlevande makens rätt till hemmet (samtidigt som arvingarnas anspråk på egendomens värde självklart skall skyddas). Den efterlevande maken kan enligt ÄktB 11 kap 9 § i bodelningen välja att istället för egendom överlämna motsvarande belopp i pengar till dödsboet. Någon motsvarande rätt för dödsboet att köpa ut den efterlevande makens del i boet finns däremot inte. En efterlevande make som har behov av egendomen (gäller både bostaden och bohaget) har enligt ÄktB 11 kap 8 § dessutom rätt att få denna på sin lott, mot avräkning, även om det rör sig om den avlidnes egendom. Bodelningen är ett avtal och hur egendomen i övrigt skall fördelas och om värdet skall skiftas ut i pengar eller saker står den efterlevande maken och dödsboet fritt att bestämma.
Sedan bodelning skett av makarnas giftorättsgods skall kvarlåtenskapen delas upp mellan arvingarna. Kvarlåtenskapen är den avlidnes del i bodelningen samt vad denne ägt som enskild egendom. Eftersom särkullbarn ärver framför makar skulle arvet efter din mors man fördelas mellan de tre barnen, din mor skulle således inte få del i arvet utan hennes lott är redan klar genom bodelningen.
Hoppas att du har fått svar på din fråga!
Vänliga hälsningar,
