Lawline svarar
En avlidens barn har alltid rätt till arv efter föräldern, åtminstone till värdet av barnets laglott. Ett barns laglott utgörs av hälften av den avlidnes kvarlåtenskap uppdelat mellan barnen, både de inom ett förhållande och särkullbarn.
En framtida arvinge kan emellertid inte styra över hur arvlåtaren förfogar över egendomen under sin livstid. Däremot finns det olika sätt att efter arvlåtarens död göra korrigeringar i de fall där arvlåtaren förfogat över egendomen i syfte att reglera egendomsförhållandena efter sin död.
Om den avlidne förfogat över egendomen genom exempelvis testamente så att ett barn blivit helt eller delvis arvlös, krävs emellertid att den laglottsberättigade begär jämkning av testamentet för att utfå sin laglott. Görs inte detta inom rätt tid förloras rätten till laglott.
I 7 kapitlet 4 § Ärvdabalken, http://www.lagen.nu/1958:637#K7P4 , regleras det fallet att arvlåtaren under sin livstid givit bort egendom ”under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente”. Även i ett sådant fall kan ett barn, eller som lagtexten uttrycker det, bröstarvinge, begära jämkning för att utfå sin laglott. Med en gåva som till syftet är att likställa med ett testamente menas en gåva som haft det uppenbara syftet att reglera förhållandena efter gåvogivarens död. Exempel på vad som kan visa på att ett sådant syfte funnits är att gåvan skett nära intill dödsfallet, när gåvogivaren är inställd på att dö, och/eller att gåvogivaren haft fortsatt möjlighet att nyttja egendomen även efter gåvans bortgivande. Efter de uppgifter du lämnat i din fråga verkar det troligt att det rör sig om gåvor med just sådant syfte.
För att få till stånd en jämkning ska talan väckas inom ett år från det att bouppteckningen avslutades. Det är huvudbouppteckningen och inte eventuell tilläggsbouppteckning som räknas. Denna tidsgräns har tillämpats strikt i domstolen. I ett rättsfall, NJA 1980 s 305, fick en bröstarvinge som överhuvudtaget inte kallats till bouppteckningen visserligen räkna talefristen från den tilläggsbouppteckning där han närvarade, men i rättsfallet NJA 1993 s 594 ansågs bröstarvingen väckt talan för sent, trots att han inte känt till den aktuella gåvan vid bouppteckningen. Domstolen ansåg att han under bouppteckningen kunde ha begärt uppgift om utgivna gåvor enligt vad som regleras i 20 kapitlet 5 § Ärvdabalken, http://www.lagen.nu/1958:637#K20P5 och såg inga skäl att förlänga fristen.
När det gäller din fråga om rättshjälp så innefattar alla hemförsäkringar någon form av rättsskydd. Om du har en hemförsäkring så hör efter hos ditt försäkringsbolag vilka villkor som gäller för rättsskyddet och vilka kostnader som täcks.
Du kan även få rådgivning enligt Rättshjälpslagen på upp till två timmar hos en advokatbyrå eller juridisk byrå, vilket innebär att du betalar en fast kostnad som är lägre än den normala. När du hittat en byrå, hör efter om de erbjuder rådgivning enligt rättshjälpslagen och kom överens om det i förväg.
Saknar du rättsskyddsförsäkring som omfattar fallet kan rättshjälp i vissa fall beviljas för en fortsatt process. Om den sökande med hänsyn till sitt försäkringsskydd i övrigt och sina ekonomiska och personliga förhållanden borde ha haft en rättsskyddsförsäkring kan rättshjälp emellertid endast beviljas om det finns särskilda skäl. Som allmänna förutsättningar för rättshjälp gäller även att den sökande ska ha ett ekonomiskt underlag (summan av inkomster, försörjningsbörda, förmögenhet och skulder) på mindre än 260 000 kr per år, att det finns behov av juridisk hjälp och att det är rimligt att staten bidrar till kostnaderna i angelägenheten. Rättshjälpslagen hittar du http://lagen.nu/1996:1619 .
Rättshjälp beviljas direkt av domstolen om målet det gäller redan är i domstol, annars söks rättshjälp hos Rättshjälpsmyndigheten. Om du vänder dig till en byrå för rådgivning kan du få hjälp där med eventuell ansökan om rättshjälp.
Lycka till!
