Lawline svarar
Hej
Under ett äktenskap gäller enligt Äktenskapsbalkens (ÄktB) 1 kapitel 3 § den grundläggande principen att vardera maken råder över sin egendom och svarar för sina skulder. Detta förhållande gäller så länge äktenskapet består men har i lagen begränsats på olika sätt. Om äktenskapet upplöses ändras egendomsförhållandena vanligtvis på grund av giftorätten.
I ÄktB: s 7 kapitel 1 § anges att en makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Egendom kan vara enskild till följd av exempelvis ett äktenskapsförord eller ett förbehåll i ett testamente. Av din fråga framgår inte av vilket slag den egendom som din far givit till sin fru är, jag utgår därför ifrån att det rör sig om giftorättsgods.
Vid en upplösning av äktenskapet (till exempel genom dödsfall) skall enligt ÄktB: s 9 kapitel 1 § som huvudregel bodelning ske. Vid en bodelning beräknas makarnas andel i boet. Från en makes giftorättsgods avdrages alla dennes skulder (under förutsättning att någon enskild egendom inte finns). Värdet av det som återstår delas sedan lika mellan makarna. Bodelning skall om äktenskapet har upplösts genom den ena makens död utan att ett mål om äktenskapsskillnad pågick, göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då dödsfallet inträffade. Bodelningen förrättas då av den andra maken samt den dödes arvingar och universella testamentstagare.
Den andel som efter bodelningen belöper på din fars döda fru skall sedan bli föremål för arvskifte. Enligt Ärvdabalkens (ÄB) 2 kapitel 1 § är närmaste arvingar arvlåtarens avkomlingar (bröstarvingar), dessa skall taga lika lott i boet. Enligt 3 kapitlet 1 § skall, om arvlåtaren var gift, kvarlåtenskapen dock tillfalla dennes efterlevande make, som således ärver med försteg framför gemensamma barn. När det gäller den avlidnes särkullbarn anges däremot att makens rätt till kvarlåtenskapen omfattar en sådan arvinges arvslott endast om arvingen har avstått från sin rätt i enlighet med 9 § i samma kapitel. I 9 § anges att om vid den först avlidna makens död någon som är bröstarvinge till denne men inte till den efterlevande maken avstår från sitt arv efter den först avlidna maken till förmån för den efterlevande så skall denna bröstarvinge ha rätt att i ett senare skede ta del i den efterlevande makens bo enligt bestämmelserna i 2 §.
En begränsning i denna rätt för särkullbarnen att kräva ut sin arvslott är att den efterlevande maken alltid har rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller vid tiden för dödsfallet. Rätten är tvingande och gäller även mot bröstarvingars laglott.
Inledningsvis kommer således en bodelning att ske och din far tilldelas sin andel i boet. Vad som sedan sker med hans frus kvarlåtenskap beror till stor del på hur hennes barn ställer sig till att göra ett arvsavstående till förmån för din far. Du och dina syskon kommer i dagsläget inte att ärva något.
Äktenskapsbalken hittar du http://www.lagen.nu/1987:230 och Ärvdabalken http://www.lagen.nu/1958:637.
Med vänlig hälsning
