Lawline svarar
Hej!
Ett barn har enligt ÄB rätt till sin laglott (hälften av vad barnet skulle ha fått om inget testamente utfärdats). Har denna testamenterats bort till annan kan barnet begära jämkning i testamentet (7 kap 3 § ÄB). Detta skall barnet göra inom 6 månader.
Enligt 7 kap 3 § 1 stycket ÄB rangordnas rätten till arv enligt testamente såhär:
1. De som har fått en viss sak (saklegat)
2. De som har fått en viss summa pengar (penninglegat)
3. De som har ärvt en kvotdel eller ”resten” (Universella testamentstagare)
Om testamentstagaren är släkt med den avlidne eller inte tar man här ingen hänsyn till. Övriga barn skall dock såklart få behålla sina laglotter.
Alltså ”plockar” man först de pengar som testamenterats bort som kvotdel eller ”resten”. Är det inte tillräckligt tar man från dem som blivit tilltestamenterade penninglegat, och sist från dem som fått saklegat.
Om man har flera att ta från i någon av dessa grupper går man tillväga på följande sätt. Från varje person tar man det han fått sig tilltestamenterat dividerat med samtliga arv av samma sort multiplicerat med laglotten.
Exempel:
Inga universella testamentstagare finns. X och Y är penninglegatarier. X har fått 200 genom testamente, och Y har fått 300 (sammanlagt arv till penninglegatarier är alltså 500). Barnet B har en laglott på 100.
Från X tar vi: (200/500) * 100 = 40
Från Y tar vi: (300/500) * 100 = 60
Ärvdabalken (ÄB) hittar du http://lagen.nu/1958:637 .
Vänliga hälsningar,
