Lawline svarar
Genom reglerna om makes arvsrätt som hittas i Ärvdabalken 3 kapitlet, http://www.lagen.nu/1958:637#K3 , ärver en efterlevande make den andra med fri förfoganderätt (om inget annat framgår av testamente). Av 2 § i kapitlet framgår att den efterlevande inte får förfoga över egendomen genom testamente. Några andra begränsningar finns inte för den efterlevande att förfoga över egendomen under sin livstid. Det står alltså den efterlevande fritt att till exempel sälja ärvd egendom och/eller leva upp pengarna under sin livstid. Någon skyldighet att ta hänsyn till de så kallade efterarvingarnas framtida arv finns inte.
Den egendom som är föremål för efterarv utgör en andel av värdet i boet. Om den andel den efterlevande ärvde med fri förfoganderätt utgjorde hälften av det gemensamma boet (som i normalfallet), är det hälften av värdet av boet efter den sist avlidne som är föremål för efterarv, inte någon specifik egendom (som exempelvis en fastighet). Om värdet av boet har minskat anses alltså de båda delarna ha minskat i lika mån.
Ett visst skydd finns emellertid för efterarvingarna genom 3 § 3 kapitlet. Har efterlevande maken genom gåva eller annan därmed jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsakat väsentlig minskning av sin egendom kan efterarvingarna vid den efterlevandes död kräva vederlag. Ett vederlag ska beräknas så att efterarvet utgår så som om den otillbörliga minskningen inte skett. Regeln tar främst sikte på gåvor till ny make eller egna arvingar.
För att vederlagsregeln ska bli tillämplig ska det emellertid röra sig om ett uppenbart missbruk av förfoganderätten. Enbart att er far och hans nya fru lever dyrt på hans bekostnad räcker inte. Vederlagsregeln kan inte heller aktualiseras förrän efter det att er far avlidit. Under er fars livstid finns det alltså inget ni kan göra för att bevara ert morsarv.
Vänliga hälsningar
