Gemensam eller ensam vårdnad om barn

Question

Situationen består av mamma, pappa och ett barn. Kvinnan blev gravid under förhållandet, men mannen valde att separera under pågående graviditet. Kvinnan ställde i senare skede, när barnet var 3 mån gammalt, ett ultimatum till mannen att "väljer du inte mig så får du ingenting alls". Därefter har mannen utsatts för förtal från denna kvinna. Kvinnan skaffade besöksförbud och hemlig identitet, vilket nu resulterat i att mannen inte fått träffa sitt barn sedan dess och som idag är 1 år gammalt. Kvinnan har därmed utsatt mannen för stort psykiskt lidande vilket resulterat i 20 kg viktnedgång, bristande arbets- och koncentrationsförmåga, nedstämdhet.

Domstolsförhandlingar skall hållas i december månad
-07, men frågan är om mannen får en rättvis dom.

Min fråga är nu:
Kan en kvinna som grovt förtalat en man för egen vinning tilldömas ensam vårdnad om barnet? Att vara kapabel till sådan handling undkomma psykiatrisk utredning? Får det verkligen gå till så här i dagens samhälle att en kvinna med en vinkning kan skaffa besöksförbud och skyddad identitet för att hennes bitterhet gentemot mannen gått över styr?

Answer 1

Hej!
Jag förstår din frustration men när en person påstår en sak och en annan påstår det motsatta blir det fråga om bevisvärdering.
Vad det här är fråga om verkar ytterst vara huruvida modern och fadern ska få delad vårdnad om barnet eller ej. Utgångspunkten är att om föräldrarna inte är gifta vid barnets födsel, barnet står under moderns vårdnad se Föräldrabalken 6 kap 3§ http://www.lagen.nu/1949:381 . Modern och fadern kan dock komma överens om delad vårdnad, något som inte verkar vara aktuellt i detta fall. Kan enighet inte uppnås är det upp till domstol att avgöra vårdnadsfrågan. Rätten ska då särkilt fästa vikt vid föräldranas förmåga att samarbeta, FB 6 kap 5§ 2 st. Vid bedömningen är utgångspunkten alltid vad barnets bästa leder till, FB 6 kap 2a§. Särkild vikt ska exempelvis läggas vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Vad som avgörs är inte föräldrarnas "rätt till barnet" utan barnets rätt till en god vårdnadshavare. Vad den ene föräldern har gjort sig skyldig till måste inte nödvändigtvis innebära att denne är en sämre vårdnadshavare, se exempelvis NJA 2000 s 345 där fadern inte ansågs vara olämplig vårdnadshavare på grunden att han misshandlat barnens moder. Däremot ansågs föräldrarna ha en så djup och svår konflikt att samarbete dem emellan var omöjligt och därmed fick modern ensam vårdnad.
Hoppas att du fått svar kring dina funderingar.
Lycka till!
Med vänlig hälsning