Lawline svarar
Hej!
Arvslotten är den avlidnes kvarlåtenskap delat på antalet bröstarvingar (särkullbarn eller ej spelar ingen roll), denna fördelning gäller om inget testamente skrivits. Trots eventuellt testamente så har en bröstarvinge alltid rätt till sin laglott, som precis som du skriver är hälften av arvslotten. Den andra hälften går alltså att testamentera bort.
Ett särskullbarn kan välja mellan att få ut sin lott direkt, eller vänta tills den nya maken avlider. Du skriver att din granne och hennes syskon fick ut sitt arv direkt, alltså att de redan fått sitt arv. Varför de skulle få ytterligare ett arv kan jag då ej se. Jag antar att huset vid bodelningen tillföll änkan.
En möjlighet är att den efterlevande maken utnyttjade basbeloppsskyddsregeln, alltså en rätt att trots särkullbarns arv ur boet få behålla fyra basbelopp. Om denna basbeloppsregel inkräktat på särkullbarnens arv så skall samma kvot tillfalla särkullbarnen efter att den efterlevande maken överlever.
Om särkullbarnen däremot skulle ha avstått från sin arvsrätt vid sin fars bortgång, så stämmer det att den efterlevande maken inte har rätt att testamentera bort den egendom som ska tillfalla den först avlidnes arvingar, eller på annat sätt utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar orsaka väsentlig minskning av sin egendom, till exempel skriva över den på sina egna barn.
Dessa regler hittar du http://lagen.nu/1958:637#K3 i Ärvdabalkens tredje kapitel, 1-3 §§, se särskilt andra stycket i 2§.
