Förskott på arv och förstärkt laglottsskydd

Question

Nu medan min farmor lever har hon delat ut arv till 2 utav hennes 3 barn. I arvet är det både fastigheter och penningmedel. Den tredje som inte har fått något är min far pga av skulder och liknande. Därmed har dock hans barn, alltså jag och mina syskon lämnats arvlösa från våra farföräldrar.

Skall detta sedan räknas av som förskott på arv enligt 6:1 Ärvdabalken? Det är helt klart att mina farföräldrar hela tiden velat ge min fars systrar arvet snarare än mina föräldrar och är det då undantag från huvudregeln att det skall räknas av? Den mening i paragrafen jag syftar på är "...om inte annat föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste anses ha varit avsett då egendomen gavs."

Kan vi hävda vid min farmors död att det skall avräknas som förskott på arv?

Answer 1

Hej!

Det stämmer att huvudregeln är att gåvor till en bröstarvinge under arvlåtarens livstid presumeras utgöra förskott på arv, se 6 kap 1 § ärvdabalken (ÄB http://www.lagen.nu/1958:637). Detta gäller enligt samma lagrum inte om annat föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. I ditt fall verkar det finnas en tydligt uttryckt vilja att avräkning inte skall ske. En sådan viljeförklaring behöver inte vara skriftlig utan det räcker att den är muntlig eller helt enkelt kan utläsas av omständigheterna. Troligtvis kan en avräkning således inte ske.

För att inte en arvlåtare skall kunna kringgå laglottsskyddet finns dock en regel om förstärkt laglottsskydd i 7 kap 4 § ÄB. Har arvlåtaren under livstiden gett bort egendom under sådana omständigheter att gåvan är att jämställa med testamente skall, enligt denna regel, den bortgivna egendomen återbäras, om inte särskilda skäl talar däremot. Alternativt kan värdet av egendomen återbäras till ett belopp som motsvarar den förfördelade bröstarvingens laglott. En förutsättning för att använda det förstärkta laglottsskyddet är att givarens avsikt kan antas ha varit att ordna successionen, givaren skall alltså vid gåvotillfället ha tänkt på fördelningen av egendom vid sin död, något som dock verkar vara uppfyllt i detta fall. Två typer av gåvor är karaktäristiska för tillämpning av 7 kap 4 § ÄB. Det gäller dels gåvor som sker när givarens död är nära förestående, dels gåvor dessförinnan som innebär att givaren behåller den huvudsakliga nyttan av egendomen fram till sin död, exempelvis har fri nyttjanderätt till en bortgiven fastighet. För att göra gällande det förstärkta laglottsskyddet måste din far väcka talan om detta inom ett år från det att bouppteckningen avslutades. Det bör dock påpekas att denna regel endast gäller rätten till laglott, som är hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer en bröstarvinge (se 7 kap 1 § ÄB). Särskilda skäl emot tillämpning av 7 kap 4 § ÄB kan t ex vara att den förfördelade bröstarvingen ekonomiskt utnyttjat den avlidne genom brottsligt förfarande (se rättsfallet NJA 1954 s 517).

Hoppas att du har fått svar på din fråga och lycka till!

Med vänliga hälsningar,