Lika tidfördelning av barns boende vid gemensam vårdnad

Question

Hej! Frågan gäller min sambo. Han har tre barn, 7,6, och 4 år, sen tidigare. Vi har ett gemensam barn på 5 månader. Han har sina barn varannan vecka f.onsdag till söndag och har gemensam vårdnad med sin f.d. men nu vill han ha barnen varannan vecka alltså hela veckan när det är hans tur. Han mår mycket dåligt då han inte får träffa barnen så mycket men mamma vill inte gå me på det. han är rädd för att hon ska göra något så han förlorar barnen istället (smutskasta honom eller nånting) hon känner några på soc o får alltid som hon vill. Hur ska han göra, var ska han börja så att han får barnen varannan vecka? Han är en bra o kärleksfull förälder och inget talar mot honom.

Answer 1

Hej,
6 kapitlet i föräldrabalken (FB) innehåller bestämmelser om vårdnad, boende och umgänge. Boendefrågan måste alltid prövas utifrån förhållandena i det enskilda fallet, och barnets behov och intressen är det avgörande. Relevant är också barnets egen vilja, i beaktande av barnets ålder och mognad, alltså ju äldre barnet blir desto större hänsyn tas till dess egen vilja (se FB 6 kap. 2b §). Vid bedömningen av barnets bästa skall hänsyn tas till barnets behov av en nära och god kontakt med bägge föräldrarna (se FB 6 kap. 2a § 2 st.). Frågor om barns boende avgörs antingen i domstol eller genom att socialnämnden prövar och godkänner ett avtal mellan föräldrarna (se FB 6 kap. 14 a §). Socialnämnden kan alltså inte besluta att ett tidigare gemensamt boende ska ändras till att barn endast bo hos den ena föräldern, det enda de kan göra är att underlåta att godkänna ett eventuellt avtal mellan föräldrarna. Tvisten avgörs då istället i rätten. Kan föräldrarna inte komma överrens om ett avtal räcker det med att en av föräldrarna för talan ("går till domstol") för att rätten ska besluta i frågan. Återigen är det barnets bästa som är vägledande för hur rätten kommer att besluta i frågan (se FB 6 kap. 2a § 1 st.). Argument för hur barnens boende ska se ut bör därför byggas upp kring detta snarare än kring vilka behov föräldrarna har. Om en förälder försvårar den andra förälderns umgänge med barnet (sk. "umgängessabotage") riskerar den föräldern att vårdnaden kan överflyttas på den andre föräldern ensam. Även risken att barnet utsätts för övergrepp, olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa talar för detta (se FB 6 kap. 2a § 2 st.). Lycka till och hoppas mitt svar är er till hjälp!
Vänliga hälsningar,