Lawline svarar
Hej!
Frågan regleras i ärvdabalken (http://www.lagen.nu/1958:637). Huvudregeln är att sådant som arvlåtaren under sin livstid gett till en bröstarvinge skall avräknas som förskott på dennes arv (ÄB 6 kap 1 §). Detta gäller så länge inte annat föreskrivits vid gåvans givande. Presumtionen för att gåvor under livstiden är att räkna som förskott på arv kan alltså brytas genom exempelvis ett testamente eller gåvobrev som visar att avsikten med gåvan inte varit att ge en del av arvet i förskott. Räknas gåvan som förskott på arv blir följden att gåvans värde läggs till kvarlåtenskapen och att denna del sedan avräknas från den arvslott som tillfaller bröstarvingen som fick gåvan. Det är gåvans värde vid gåvotillfället som används (6 kap 3 §).
Är gåvan inte är att anse som förskott på arv (om det alltså föreskrivits vid gåvotillfället att gåvan inte skall läggas till kvarlåtenskapen) finns möjlighet att göra gällande ett ”förstärkt laglottsskydd” enligt 7 kap 4 §. En bröstarvinge är alltid berättigad till laglotten, vilken är hälften av dennes totala arvslott (7 kap 1 §). Det förstärkta laglottsskyddet innebär att en gåva under arvlåtarens livstid som är att jämställa med ett testamente, skall återbäras till dödsboet om någon av bröstarvingarna inte kan få ut sin laglott. För att regeln skall kunna tillämpas förutsätts dock att givarens avsikt med gåvan kan antas ha varit att fördela arvet vid sin egen död.
I beräkningen av laglotter och dylikt kommer dina barn att träda i sin döde fars ställe som bröstarvinge enligt den arvsrättsliga principen om istadarätt. Hade arvlåtaren två barn får alltså den ena bröstarvingen 50 % av arvet och den avlidne bröstarvingens samtliga barn får dela på resterande 50 % (om inget testmente finns).
Hoppas att du har fått svar på din fråga!
Vänliga hälsningar,
