Efterarv

Question

Hej, Min pappa var gift och dom fick två gemensamma barn. När hans fru gick bort den 27 nov 1959 efter lämnade hon make + två omydiga barn. Boupptäckningen som gjordes då med alla skulder och tillgångar vart det i boets behållning ändast 3 600 kr. Nu efter alla år hävdar dom två barnen att dom äger halva av hans hus. min fråga är, gällde inte basbeloppsregeln då av hans giftorättsgods. Ärvdabalk SFS 1958:637. Är dom dödsbodelägare av huset.
Med vänlig Hälsning/Laila

Answer 1

Enligt 3:1§ ärvdabalken (ÄB som du finner http://www.lagen.nu/1958:637 ) tar efterlevande make hela arvet. Övriga arvingar till den först avlidne berättigas istället till efterarv i samband med den efterlevande makens död (3:2§ ÄB). Detta innebär att de två barnen till din far och dennes framlidna hustru inte äger någonting av det som din far erhöll i samband med bodelning och arvskifte. Arvet efter deras mor kommer dock påverka storleken på den kvotdel, av arvet efter din far, som kommer utgöra efterarv av modern. I princip skall relationen mellan vad din far erhöll i arv (3600kr) och dennes sammanlagda egendomsmassa efter arvet (arv+giftorättsgods+enskild egendom) vara densamma då han avlider. Om det kan visas att en ökning av din fars kvarlåtenskap beror av gåva, tagande av testamente, förvärvsarbete efter den först avlidnes död etc. kan dock kvotdelen justeras för att ge en mer korrekt bild av förmögenhetsförhållandena (3:4§ ÄB). Vid arvsskiftet efter din far kommer du och dina två halvsyskon dela lika på det som räknas som arv efter din far. Vidare kommer dina två halvsyskon även dela lika på det som räknas som efterarv efter deras mor. Lycka till!

Med vänliga hälsningar