Bouppteckning och förskott på arv

Question

1.Kan efterarvinge begära att boutredningsman utses av Tingsrätt? I detta fall är det en avliden make, efterlevande maka och 4 st gemensamma barn. Förstår ej Ärvdab.19:1 skrivning om "ändamålsbestämmelse".
2. om efterarvnge kräver det. Skall anteckning göras i bouppteckn. att fastighet sålts till annan efterarvinge?
3. ifall det blir fråga om förskott på arv i framtiden hur räknas efteravinges make (denne köpte 1/2 av fast egendom)
Många tack i förhand

Answer 1

Hej,

1. Dödsbodelägare är enligt 18 kap 1 § ärvdabalken, ÄB (se http://www.lagen.nu/1958:637 ) efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare. Detta betyder att den avlidnes barn, som efter att make ärvt blir efterarvingar, även dessa har rätt att påkalla förordnande av boutredningsman enligt 19 kap 1 § ÄB. Regeln om ändamålsbestämmelse i 19 kap 1 § ÄB syftar till reglerna i 11 kap 9 § och 22 kap 7 § ÄB. En ändamålsbestämmelse är en bestämmelse i testamentet som grundar en skyldighet till viss prestation som inte motsvaras av någon rättighet. Ett exempel på ändamålsbestämmelser som brukar nämnas är att testatorn önskar att hans eller hennes efterlämnade skrifter skall ges ut i efterhand.

2. Enligt 20 kap 4 § ÄB skall den dödes tillgångar tas upp i bouppteckningen till det värde de hade när ägaren dog. Om fastigheten såldes efter dödsfallet skall fastigheten och dess värde tas upp i bouppteckningen. Om fastigheten såldes före dödsfallet skall däremot endast de pengar den döde fick för den tas upp. Så vitt jag vet finns det varken något som hindrar eller påbjuder att anteckning om att fastigheten sålts förs in i bouppteckningen.

3. Din sista fråga har jag inte riktigt ett rakt svar på. Talar du i fråga 3 om samma fastighet som i fråga 2 sålts till efterarvinge? Om förskott på arv stadgas det i alla fall i 6 kap ÄB och reglerna lyder på följande sätt. Det en person givit sina bröstarvingar skall presumeras vara förskott på arv. För att gåvan inte skall räknas som förskott på arv skall det tydligt framgå att detta inte var avsikten, t ex i en gåvohandling. När det gäller föräldrar som sålt en fastighet till ett av sina barn så kan en sådan handling jämställas med gåva om köpeskillingen inte motsvarar fastighetens värde. Ifall försäljningen har skett till marknadspris så är det dock inte tal om förskott på arv.

Ifall nu fastigheten såldes till bröstarvingen till ett för lågt pris så kan anteckning om detta göras under rubriken gåva under rubriken övrigt i bouppteckningen. Uppgifter om gåvor skall bara skrivas in om någon av dödsbodelägarna kräver det enligt 20 kap 5 § 3 stycket ÄB. I sådant fall måste självfallet alla dödsbodelägare sanningsenligt uppge alla gåvor de mottagit av den döde.

Skulle det nu vara så att köpet av fastigheten skall räknas som gåva och att det då kan bli tal om förskott på arv i framtiden så uppkommer frågan hur vidareförsäljningen av halva fastigheten skall ses i ljuset av detta. Först och främst bör nämnas att avräkning av förskott på arv skall ske efter det värde fastigheten hade vid mottagandet/försäljningen, enligt 6 kap 3 § ÄB. Har arvingen mottagit mer i förskott än vad som tillfaller henne eller honom som arvslott så behöver inte arvingen lämna tillbaka överskottet, såvida inte överenskommelse om annat träffats. Därför har vidareförsäljningen av fastigheten ingen betydelse i detta fall.

Med vänlig hälsning,