Lawline svarar
I 9 kap. 4 § äktenskapsbalken framgår att bodelning inte måste göras förrän äktenskapet har upplösts, vilket i de allra flesta fall innebär att domen på äktenskapsskillnad skall ha meddelats och vunnit laga kraft. I paragrafen stadgas vidare att om någon av makarna begär bodelning när ett mål om äktenskapsskillnad pågår, skall dock bodelning förrättas genast.
Det är inte helt ovanligt att makar skjuter på bodelningen av olika skäl. Din fråga rör hur länge man kan vänta med att göra bodelning eller att begära förordnande om bodelningsförrättare. Äktenskapsbalken ger inget vägledande svar eftersom ingen tidsfrist omnämns där. Det kan dock vara värt att känna till att rätten att kräva bodelning inte preskriberas som en vanlig fordringsrätt, vilket dock inte hindrar att långvarig passivitet kan leda till att rätten till bodelning går förlorad.
För att närmare söka svar på din fråga är vi hänvisade till den rättspraxis som finns på området.
I rättsfallet NJA 1993 sid. 570 behandlades problematiken och högsta domstolen (HD) klargjorde att även om en faktisk bodelning (vilken inte uppfyller kraven på en bodelning) genomförts parterna emellan har en make rätt att kräva bodelning. HD uttalade i sin dom att om en make utan rimlig förklaring under lång tid underlåter att begära bodelning kan detta tolkas som att maken nöjt sig med den faktiska delningen. Resultatet blir då att rätten att kräva bodelning går förlorad. Även i de fall en faktisk delning inte gjorts kan rätten till bodelning gå förlorad; ett långt dröjsmål med att begära bodelning kan under särskilda omständigheter förstås som en eftergift. I det aktuella fallet hade det gått 24 år från skilsmässan och hustruns förordnande av bodelningsförättare bifölls ej av HD. HD påpekade att hustrun inte hade åberopat någon omständighet som motiverade det långa dröjsmålet och att de därför inte kunna bifalla hennes begäran. Domstolens resonemang innebär förmodligen att bodelning kan stå kvar även efter så lång tid, men att det krävs att maken kan visa tillräckligt goda skäl till sitt dröjsmål.
I ett hovrättsfall, RH 2002:19, begärde en kvinna bodelning nio år efter äktenskapsskillnaden. I rättegången invände mannen att han och kvinnan muntligt kommit överens och att de gjort en faktisk delning. Domstolen ansåg i sin bedömning att denna omständighet inte visat att kvinnan nöjt sig med den gjorda delningen eller att hon eftergett sin rätt.
I ett annat fall, RH 2003:41, ansåg däremot Hovrätten att det redan efter sju år var för sent att begära bodelning. Detta grundade sig främst i att makarna gjort viss delning samt att mannen begärt bodelning för bruksföremål som hade förhållandevis lågt värde.
Om din fråga istället hade rört sambor hade svaret blivit att en sambo måste begära bodelning senast ett år efter det att förhållandet upphört enligt 8 § 2 st. sambolagen. De kan finnas flera skäl, inte minst de praktiska problem som en bodelning efter lång tid för med sig, som motiverar en liknande regel i äktenskapsbalken men än så länge finns ingen sådan bestämd tidsfrist. Jag hoppas att du genom presenterad praxis fått en ökad kännedom om de domar som finns på området och hur domstolarna resonerat i de olika vägledande fallen.
Slutligen vill jag än en gång påminna om att rätten till bodelning inte preskriberas. En fordran på grund av bodelning blir inte preciserad och förfallen till betalning förrän bodelning genomförts. Har bodelning väl genomförts, preskriberas däremot en makes krav på kontanter som en vanlig fordran, det vill säga tio år efter det att anspråket uppkommit. Tiden räknas från det att bodelningen vunnit laga kraft. Rätten att få ut viss angiven egendom preskriberas däremot inte.
Med vänlig hälsning,
