Vad händer då sambo avlider?

SVAR
Hej

Det ekonomiska förhållandet mellan de som lever i ett samboförhållande regleras huvudsakligen i sambolagen som du hittar här . Det som framförallt skiljer samboskap från äktenskap är just arvsfrågan. Sambos ärver inte varandra (såvida ett testamente inte upprättats) utan då ett samboförhållande upphör på grund av att den ene parten avlider sker en bodelning i princip på samma vis som vid en separation. För att en bodelning överhuvudtaget skall ske krävs enligt 8 § att den efterlevande sambon begär detta. En sådan begäran måste om samboförhållandet upphör genom att en sambo avlider framställas senast när bouppteckningen förrättas. Endast den efterlevande sambon kan begära detta, således inte arvingarna till den avlidne sambon. I praktiken innebär detta att den efterlevande sambon inte bör ansöka om bodelning ifall den del av samboegendomen som denne äger överstiger den avlidnes del. Om motsatt förhållande råder bör bodelning genomföras.

Samboegedom i form av gemensam bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning uppdelas vid bodelning med vissa undantag i lika delar mellan parterna. Under förutsättning att något samboavtal inte finns utgör i detta fall den gemensamma bostadsrätten sådan samboegendom enligt 3 § medan fritidsbostaden undantas enligt 7 § på grund av att den innehas huvudsakligen för fritidsändamål. Ytterligare en skyddsregel till förmån för den efterlevande sambon är enligt 12 § att den efterlevande sambon vid bodelning alltid har rätt att få ut så mycket av samboegendomen som motsvarar två gånger det vid dödsfallet gällande prisbasbeloppet.

När det gäller bostadsrätten framgår av 16 § att den sambo som bäst behöver bostaden eller bohaget har rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott eller, om värdet är ringa, utan avräkning. En förutsättning för att en sambo skall få överta bostad eller bohag som tillhör den andra sambon är dock att ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Om en sambo avlider gäller enligt 18 § bestämmelserna om rätt att överta bostad eller bohag endast till förmån för den efterlevande sambon. Det finns därför goda möjligheter att bo kvar i det gemensamma hemmet.

Enligt Ärvdabalkens 2 kapitel 1 § är närmaste arvingar till den avlidne sambon dennes avkomlingar (bröstarvingar) vilka får lika del i arvet. Barnen till den avlidne sambon ärver därför dennes tillgångar som inte utgör samboegendom samt dennes andel i samboegendomen. Detta innebär att den efterlevande sambon, om denne vill bo kvar, måste lösa ut dessa när det gäller permanentbostaden. Viktigt att nämna är dock att den efterlevande sambon enligt 17 § Sambolagen har rätt att få skäligt anstånd med att betala summan som krävs för att lösa ut bostaden vid bodelning, om godtagbar säkerhet ställs för betalningen. Då fritidsbostaden ägdes gemensamt innebär det att endast hälften av denna tillfaller arvingarna, och liksom med bostadsrätten krävs att den efterlevande sambon löser ut arvingarna för att kunna behålla fritidshuset. Ersättningen till arvingarna skall motsvara marknadsvärdet. Självklart finns det möjlighet till andra lösningar men det kräver arvingarnas samtycke.

Skulle det vara så att det finns ett inbördes testamente mellan parterna som anger att man ärver varandra blir situationen annorlunda. Det står dock inte en förälder helt och hållet fritt att testamentera bort sin egendom. Oavsett om barnen görs arvlösa till förmån för en sambo kan dessa enligt Ärvdabalkens 7 kapitel 1 § kräva ut sin laglott som utgör hälften av arvslotten. För utfående av denna laglott krävs att barnen i en sådan situation påkallar jämkning av aktuellt testamente.

Med vänlig hälsning

Helen Larsson