Lawline svarar
Hej,
Alla dina barn är ju dina bröstarvingar enligt 2:1 1 st ÄB och tillhör således den första parantelen av arvingar. Alla barn skall som huvudregel taga lika lott dvs. lika stor del av din kvarlåtenskap, se 2:1 2 st ÄB. Om du medan du är i livet ger din senare dotter din bostadsrätt, så kommer denna gåva att ses som ett förskott på hennes del av arvet, se 6:1 1 st ÄB. Detta förskott avräknas då kvarlåtenskapen skall fördelas och resulterar i att hon å kommer att få en mindre del i arv än vad de andra barnen får, men hon kommer fortfarande att själv få råda över bostadsrätten, den kommer således inte att ingå i delningen.
Du kan också testamentera bort bostadsrätten till dottern. Dina barn har ju inte en automatisk rätt till all din kvarlåtenskap utan är endast berättigade till en laglott, se 7:1 ÄB, vilken utgör hälften av deras arvslott. Ex. om du vid din död har 100’ kr i kvarlåtenskap och fyra barn, så är varje barns arvslott 25’ kr. Men om du har testamenterat bort en del av din egendom så har de endast rätt till 12,5’ kr vardera om de påkallar jämkning av testamentet, se 7:3 ÄB. Detta skulle ju kunna göra att din dotter skulle kunna erhålla en större del av arvet efter dig än resterande barn. Enda begränsningen som du bör se upp med här, är om du har tillräckligt med kvarlåtenskap kvar för att kunna täcka de andra barnens laglotter (som de har rätt till). Har du inte det kan de begära återbäring av gåva, vilket betyder att vid laglottens beräkning så skall värdet av den bortgivna egendomen läggas till kvarlåtenskapen, se 7:4 ÄB. Vilket skulle kunna komma att betyda att din dotter får ”ge” de andra arvingarna vad som fattas för att de skall kunna utfå sina laglotter. Ärvdabalken hittar du http://www.lagen.nu/1958:637.
Med vänlig hälsning
