Lawline svarar
Hej!
Särkullbarn till den först avlidna maken har rätt att få ut arv direkt. Det finns dock en skyddsregel som tar hänsyn till den efterlevande maken. Det är en arvsrättslig garantiregel som kallas för basbeloppsregeln. Enligt 3:1 st. 2 ÄB så är den efterlevande maken garanterad 4 basbelopp. Ett basbelopp var 39 700 år 2006. Basbeloppet är den efterlevande enbart berättigad om den inte har tillgodogjort sig detta belopp på annat sätt, d.v.s. har beloppet uppnåtts genom vad som erhållits från bodelningen, arv eller testamente från den avlidne eller dennes enskilda egendom så har man inte rätt till mer.
Kan den efterlevande åberopa basbeloppsregeln så skall det belopp som behövs för att uppfylla 4 basbelopp tas från den avlidnes kvarlåtenskap och kommer då att tas från särkullbarnens lotter. Det värde den efterlevande maken får med stöd av basbeloppsregeln innehar den med fri förfogande rätt, vilket innebär att den ensam bestämmer över förmögenhetsmassan under sin livstid med den begränsningen att den inte kan testamentera bort den. Särkullbarn som har avstått del av sitt arv har sedan när den efterlevande maken dör rätt till erfterarv. Efterarvet beräknas på kvotdelar. Har t.ex. särkullbarnen fått avstå 20 000 så divideras 20 000 med summan av 4 basbelopp.
Enligt 8:2 Inkomstskattelagen (IL) så är gåva undantagen från beskattning, d.v.s. det är inte att anse som beskattningsbar inkomst. Det är dock enbart förvärvet som är undantaget från beskattning. Avkastning beskattas i vanlig ordning och vid avyttring inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation, 44:21 IL. Detta innebär bl.a. att när man beräknar ett objekts värdestegring så börjar man beräkningen från givarens innehav.
Vad gäller återbetalningsskyldigheten på ditt studielån vågar jag inte besvara din fråga. Mitt råd är att du kontaktar berörd myndighet.
Med vänliga hälsningar