Bodelning efter makes död

Question

Jag skulle bli oerhört tacksam om ni kunde hjälpa mig med följande.

Min mammas man avled nyligen. Han hade barn från hans tidigare äktenskap, dessutom så efterlämnade han ett obetalt banklån som han hade tagit långt innan han träffade min mamma (det är okänt för mig ifall det finns ngn borgesman) .

Under tiden de var gifta köpte min mamma en bostadsrätt som de tillsammans bott i. Lägenheten finansierades av min mamma med pengar från en bostadsförsäljning samt ett lån som hon tog. Det är också endast hon som står på köpekontraktet.

Jag har följande frågor (1) vad har särkullbarnen för rätt, om någon, när det gäller bostadsrätten och (2) jag har läst att lån är personliga och varje make är ansvarig för sina skulder och jag vill bara försäkra mig att detta gäller även i det här fallet, vänligen bekråfta.

Answer 1

Hej,

Din första fråga är om särkullbarnet har någon rätt i den bostadsrätt din mamma och hennes man bodde i. Svaret på denna fråga beror på vilket egendomsslag den bostad som din mamma sålde för att finansiera bostadsrätten hörde till. Huvudregeln är nämligen att all makarnas egendom är giftorättsgods och skall ingå i en bodelning (se 7 kap 1 § och 10 kap 1 § äktenskapsbalken, ÄktB http://www.lagen.nu/1987:230 ). Den egendom som är en makes enskilda skall inte ingå i en bodelning. Vilken egendom som är enskild ser du i 7 kap 2 § ÄktB. Där finner du i 6 punkten att den egendom som trätt i enskild egendoms ställe även den skall vara enskild. Detta betyder att bostadsrätten som makarna bodde i är enskild egendom och inte skall ingå i en bodelning om den bostad som din mamma tidigare ägde var enskild. I annat fall är bostadsrätten giftorättsgods och skall ingå i bodelningen. Detta gäller oavsett vem det var som betalade bostaden och vem som står på kontraktet.

Om bostaden är enskild egendom och inte skall ingå i bodelningen så har särkullbarnet självkart ingen rätt i denna. Om hemmet däremot är giftorättsgods skall den ingå i bodelningen. En sådan går lite förenklat till så att värdet av varje makes egendom, sedan värdet av makens skulder dragits av, läggs ihop och delas sedan på två. Detta kallas för andelsberäkning och regleras i 1-6 §§ 11 kap ÄktB. När man vet hur stor del av den sammanlagda förmögenheten som skall hänföras till vardera make är det dags för makarna att bestämma vilka föremål dessa vill ha på sin lott. Detta kallas för lottläggning och regleras i 7-11 §§ 11 kap ÄktB. När en bodelning sker på grund av att den ena maken avlidit brukar dock ingen lottläggning ske, eftersom den efterlevande maken enligt 3 kap 1 § 1 meningen ärvdabalken (ÄB, se http://www.lagen.nu/1958:637 ) har arvsrätt och därför har rätt att tillskiftas all egendom. När det finns särkullbarn har dock den efterlevande maken rätt att ensam ärva endast om i särkullbarnet avstår från sin arvsrätt till förmån för den efterlevande maken, enligt 3 kap 1 § 2 meningen ÄB. Vid ett sådant arvsavstående har dock särkullbarnet rätt till efterarv när sedan den efterlevande maken avlider. Därför är det bra att göra en andelsberäkning i alla fall för att kunna räkna ut hur stor del av den samlade förmögenhetsmassan som hänför sig till vardera make.

Det finns ett alternativ till ovanstående, vilket är en jämkningsregel som endast gäller vid en väntad bodelning på grund av ena makens död. Denna regel finner du i 12 kap 2 § ÄktB, vilken stadgar att en bodelning inte skall ske om den efterlevande maken begär det. Detta betyder att varje sida behåller sin egendom och att då särkullbarnet med en gång ärver all egendom efter din mammas make.

När det gäller skulderna så har du uppfattat det helt rätt att varje make svarar för sina skulder själv (1 kap 3 § ÄktB). Detta betyder att makens skulder vid en andelsberäkning i en bodelning skall avräknas från dennes tillgångar enligt ovan. Sker ingen bodelning skall skulderna ändå avräknas från den avlidnes tillgångar, innan ett arvskifte kan ske.

Hoppas mitt svar varit till hjälp.

Med vänlig hälsning