Lawline svarar
Hej,
Bröstarvingar (egna barn) till den avlidne som också är barn till den efterlevande maken måste vänta tills den andre maken dör, innan de kan få ut sitt arv. Detta slås fast i 3 kap 1§ Ärvdabalken, se http://www.lagen.nu/1958:637, som säger att kvarlåtenskapen skall tillfalla den efterlevande maken. Undantagna från denna regel är endast särkullbarn (dvs. barn till den avlidne föräldern men inte till den efterlevande maken) som får ut sitt arv direkt.
De två gemensamma barnen har dock en så kallad efterarvsrätt som faller ut när den efterlevande maken dör 3:2 ÄB. Kvarlåtenskapen från den först avlidne maken går till den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Bröstarvingarna får då en kvot (motsvarande arvet efter make 1) i den efterlevande makens kvarlåtenskap som tillfaller dem då denne dör.
Ex; Då Make 1 dör fördelas arvet med låt oss säga 50 000 kr vardera på barn 1 och barn 2. (Arvtagarens barn tillhör den första parantelen (klassen) av arvingar enligt 2:1 ÄB. ”Och var barn taga lika stor lott”). Men eftersom make två fortfarande är i livet gäller enligt 3:1 ÄB att kvarlåtenskapen skall tillfalla den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Detta medför att en efterarvsrätt skapas för barn 1 och barn 2, 3:2 ÄB. Denna beräknas så att man tar den avlidne makens kvarlåtenskap och delar med den efterlevande makens tillgångar plus kvarlåtenskapen. I detta fallet innebär det 50% av kvarlåtenskapen. Dessa 50% (25% var) har barnen rätt att få ut från den först avlidne makens kvarlåtenskap när make 2 dör, men inte innan dess. Dessa 25% kallas efterarvingarnas kvotdel.
Dock så får ju barnen ut både arvet från make 1 och make 2 när make 2 dör. Vad som bör påpekas är att den efterlevande maken inte har någon vårdplikt över de pengar som han har förfoganderätt över utan han kan göra sig av med dem under den tiden han lever, det finns dock vissa restriktioner. Exempelvis får inte den efterlevande maken ge bort pengar i form av gåvor för att på så sätt undanhålla efterarvingarna sin del 3:3 ÄB. Skulle detta hända räknar man med sådana gåvor när man skall räkna ut kvarlåtenskapen för den sist avlidne maken.
Vad det gäller arvslotter så är det hälften av en laglott dvs. om som exemplet ovan arvingarna skulle fått 50.000 kr var så skulle de som arvslott erhålla 25.000 kr var, se 7:1 ÄB. Detta används när exempelvis den avlidne maken har testamenterat bort en större del av sin kvarlåtenskap, så att bröstarvingarna inte kan utfå sin del. Bröstarvingarna kan då kräva jämkning av testamentet enligt 7:3 ÄB. Det verkar dock inte vara aktuellt eftersom det inte framgår något som tyder på det i din fråga.
Slutsatsen är således att man som gemensamt barn inte kan kräva sitt arv förrän bägge föräldrar är avlidna. Den efterlevande maken ärver kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt och kan i princip fritt använda pengarna.
Mvh
