Lawline svarar
Hur arvet efter din mors morbror kommer fördelas mellan hans arvingar och arvingarna till hans hustru avgörs till stor del utifrån egendomsförhållandena då hustrun gick bort. Hur detta hänger ihop ska jag förklara vidare.
När en make dör ska boet fördelas mellan makarna enligt reglerna i äktenskapsbalken. Vid denna bodelning sker en hälftendelning av allt giftorättsgods (det vill säga allt som inte är enskild egendom), medan makarna behåller eventuell enskild egendom (ofta till följd av testamente eller gåva med förebehåll från givaren att den skall utgöra gåvotagarens enskilda egendom). Den avlidnes andel av giftorättsgodset samt dennes enskilda egendom utgör den avlidnes kvarlåtenskap, vilken enigt 3:1§ Ärvdabalken tillfaller efterlevande maken. Enligt 3:2§ samma lag har dock den först avlidnes arvingar en rätt till efterarv i den efterlevande makens kvarlåtenskap. Storleken av detta anspråk avgörs av relationen mellan vad den efterlevande maken får i arv efter den avlidne maken samt dennes totala egendomsmassa efter bodelning och arvskifte. Den kvotdel man får fram används sedan för att räkna ut storleken av efterarvet vid tiden för den efterlevande makens bortgång. Viktigt att påpeka är att kvotdelens storlek även kan påverkas efter denna tidpunkt mot bakgrund av hur efterlevande maken har förfarit med egendomen. Gåvor som utan tillbörlig hänsyn till efterarvingarna i väsentlig mån minskat efterlevande makens egendom ökar exempelvis kvotdelen i motsvarande mån genom att efterarvingarna efter den först avlidne tillgodoräknas vederlag ur den lott som skulle gå till arvingarna efter den efterlevande (3:3§ Ärvdabalken).
Hur fördelningen mellan din mors morbrors arvingar och hans hustrus arvingar kommer att falla ut beror således på resultatet efter bodelningen samt vissa eventuella efterkommande händelser. Enligt 12:2§ Äktenskapsbalken kan dock en efterlevande make begära att makarna vid bodelningen skall behålla sitt giftorättsgods som således inte blir föremål för någon hälftendelning. Detta är en möjlighet för en efterlevande maken med mycket giftorättsgods att slippa dela med sig av detta till den avlidne makens arvingar. Om din mors morbrors egendomsförhållanden såg ut att kunna resultera i kvotdel som skulle bli ofördelaktig för hans arvingar vid ett senare arvsskifte (om hans hustru exempelvis hade mycket enskild egendom och han hade mycket giftorättsgods) kanske han utnyttjade denna möjlighet.
Som du ser så beror hur delningen kommer att se ut av en mängd faktorer. En hälftendelning är möjlig och kanske även sannolik (många saknar enskild egendom och inbördes testamente), men närmare går än så går det inte att svara på frågan utan information enligt ovan. Situationen kompliceras ytterligare av möjligheten av ett inbördes testamente. Paret saknade bröstarvingar och även om en efterlevande make inte har någon möjlighet att testamentera bort den kvotdel som utgör efterarv efter den först avlidne kunde ett inbördes testamente helt fritt reglera frågan hur det slutliga arvet skall fördelas då ingen hänsyn har behövt tas till några laglotter. Viljeprincipen är stark i dessa avseenden och testators vilja skall således följas så länge den lagskyddade laglotten respekteras.
En hälftendelning är dock ändå ganska trolig, då makarna väl förmodligen velat se en rättvis fördelning av den egendom som de lämnar efter sig. Lycka till.
Med vänlig hälsning
