FrågaFAMILJERÄTTÖvrigt09/03/2007

Testamentes inverkan på arv. Barns laglott.

En ensamstående man efterlämnar två söner. Hans vilja i testamente är att det ena barnet som bodde hos honom ska ärva hans bostadsfastighet som är värderad till 1,4 milj.kr. Försäkring täcker lån som fanns i fastigheten. Den andra sonen ska enligt testamentet få pengar motsvarande taxeringsvärdet 700 000. Det finns bara ca 200 000 kr i dödsboet. Hur blir fördelningen mellan bröderna, får den ena 1,4 milj. kr. och den andra 200 000 kr.?

Lawline svarar

Utgångspunkten att alla barn skall få lika stor del av arvet, se Ärvdabalken 2:1 http://www.lagen.nu/1958:637#K2 . Om den totala egendomen som den avlidne efterlämnar sig kan fastställas till 1,6 miljoner kr (1,4 milj kr + 200 000kr) är utgångspunkten i det aktuella fallet att varje son ska få 800 000 kr var. Ett giltigt testamente kan ändra fördelningen av arvet, men enbart till en viss del. Varje barn har enligt lagen tillförsäkrats en rätt att få en viss del av arvet, sin laglott, oavsett vad testamentet säger (se Ärvdabalken 7:1 och 7:3 http://www.lagen.nu/1958:637#K7 ). Laglotten är hälften av det som barnet skulle ha fått om arvet fördelats enligt Ärvdabalken 2:1. För att barnet skall få ut denna laglott måste denne ”påkalla jämkning av testamentet” inom 6 månader efter det att denne fick del av testamentet (se kapitel 14 Ärvdabalken). Detta innebär att barnet måste meddela den som ska få egendom enligt testamentet att barnet vill ha ut sin laglott alternativt att barnet väcker talan i domstol mot den som ska få egendom enligt testamentet. Om barnet inte gör detta inom 6-månadersfristen, så förlorar denne sin rätt att göra laglotten gällande. I det aktuella fallet innebär detta att den andre sonens laglott är hälften av 800 000 kr, dvs. 400 000 kr. Om den totala efterlämnade egendomen är på 1,6 miljoner kr innebär detta att den förste sonen får 1,2 miljoner kr. Sonen som vill få ut sin laglott på 400 000 kr måste inom 6-månadersfristen påkalla jämkning av testamentet enligt ovan för att inte förlora sin rätt. Om sonen som enligt testamentet ska få fastigheten vill behålla denna, löses det hela troligen smidigast på så sätt att denne betalar/blir skyldig den andre sonen 200 000 kr (400 000 kr i laglott – 200 000 kr som fanns i dödsboet vilka utfås direkt av den andre sonen). Om 6-månadersfristen redan passerats kan den andre sonen inte få ut sin laglott. Denne kan då troligen bara få de i dödsboet innestående 200 000 kr, och inte 400 000 kr. En fråga man kan ställa sig är även vad den avlidnes egentliga vilja var enligt testamentet. Var syftet med testamentet att den ena sonen skulle få dubbelt så mycket som den andre (eller var det en slump att taxeringsvärdet (700 000) var hälften av fastighetens marknadsvärde (1,4milj))? Om så var fallet tillgodoses inte den avlidnes vilja genom den föreslagna fördelningen ovan. Om den avlidne ville att en son skulle få huset, och den andre en summa pengar kan nog fördelningen ovan antas stämma bättre överens med testators vilja. Detta är en fråga om tolkning av testamente, se kap 11 Ärvdabalken. Med vänlig hälsning
Susanne SjölanderRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Familjerätt och Övrigt? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000