Lawline svarar
Hej!
Frågor om arv och testamente regleras i Ärvdabalken (ÄB), se http://www.lagen.nu/1958:637.
Den avlidne har här fem barn. De är den avlidnes bröstarvingar enl. 2 kap 1 § ÄB och har då rätt till laglott. Laglotten utgörs av hälften av den avlidnes arvslott enl. 7 kap 1 § ÄB. Om den avlidne tidigare har skrivit ett testamente som inkränktar på denna rätt kan bröstarvingarna klandra detta testamente enl. 7 kap 3 § ÄB och på så vis få ut sin lagstadgade andel.
Det är här fråga om fyra barn inom äktenskapet och ett barn utanför (ett så kallat särkullbarn). Det arv som skulle tillfalla de inomäktenskapliga barnen övergår dock till den efterlevande maken. Denna innehar egendomen med fri förfoganderätt tills han eller hon avlider. Detta innebär att personen kan göra i princip vad som helst med egendomen förutom att testamentera bort den.
Särkullbarnet har dock rätt att få ut sin andel av faderns arv direkt, se 3 kap 1 § ÄB, och behöver alltså inte vänta på efterarvet.
Det hela kan illustreras med ett exempel: antag att det efter den avlidne finns en kvalåtenskap som uppgår till 100 000 kr. Laglotten utgör då hälften av detta, dvs. 50 000 kr. Laglotten delas lika mellan de fem barnen och de erhåller då 10 000 kr var. De barn som inte är särkullbarn måste dock vänta med att få ut sitt arv och den efterlevande maken erhåller då 40 000 kr med fri förfoganderätt. Särkullbarnet får dock direkt ut 10 000 kr.
Den del av kvarlåtenskapen som inte utgör laglott är den del som den avlidne kan förfoga över genom testamente, dvs. 100 000 kr – 50 000 kr = 50 000 kr. Egendom motsvarande detta värde går således till den person som omnämns i testamentet.
Hoppas detta klarar ut frågetecknen.
Vänligen,
