Arvsrätt, testamentes giltighet

Question

Hej, För några år sedan efter min fars bortgång slängde min mor fram ett papper om att hennes nya sambo skulle få leva kvar i hyreslägenheten med tillgångar i orubbat bo. Utav olika anledningar skrev jag och sambons tidigare barn på men min syster vägrade. Vad innebär detta rent konkret för mig och hur pass giltigt är detta obevittnade avtal om min mor skulle gå bort? Har jag avsagt mig min rätt till tavlor, aktier, konton mm? Jag förstår att jag inte kan hävda någon rätt i deras gemensamma inköpta prylar, utan jag är främst intreserad av min lagstadgade arvslott på de tillgångar som fanns när min mor dog respektive innan mor flyttade tillsamanns. Innebär detta att jag ej får ut något i dödsbodelningen, medan min syster får det?! Alla barnens underskrifter är på samma dokument.

Answer 1

I ärvdabalken (SFS 1958:637), ÄB, finns regler om hur kvarlåtenskapen efter en avliden ska fördelas. Om den avlidne lämnar barn efter sig så är det de som får dela på arvet, 2:1 ÄB. Sambor ärver inte varandra, till skillnad från makar, se 3:1 ÄB. Enda sättet för någon att bestämma över sin egendom är genom testamente, 9:1 ÄB. För att testamentet ska vara giltigt krävs att det är upprättat i skriftlig form med två vittnen. Formkraven är stränga. Vittnena är sollenitetsvittnen och inte bevisvittnen, vilket innebär att det utan dem enligt huvudregeln inte föreligger något giltigt testamente. Att barnen har skrivit på handlingen i efterhand förändrar inte saken, då testamenteshandlingen ska undertecknas i båda vittnenas närvaro. Det är inte säkert att det är möjligt att bestämma om vad som händer med lägenheten efter att man dött. En hyresrätt är inte egendom på samma sätt som en bostadsrätt eller en fastighet och det är därför många gånger upp till hyresvärden att bestämma rutinerna för sådant. Däremot vad gäller tavlor, aktier, konton och dylikt gäller ärvdabalkens regler om arv, enligt vilka kvarlåtenskapen (egendomen som blir kvar efter modern) tillfaller hennes barn och ska delas lika mellan dem, 2:1 ÄB. Det blir alltså ingen skillnad mellan systern som inte skrivit under handlingen och de andra barnen. Om hon skulle upprätta ett giltigt testamente så har barnen ändå rätt till hälften av kvarlåtenskapen. Den utgör nämligen bröstarvingarnas laglott enligt 7:1 ÄB. Innan arvet fördelas mellan barnen skall bodelning göras enligt sambolagen och viss egendom kan dock därigenom tillkomma sambon.

Mvh