Lawline svarar
Hej!
Om barnen inte får ut sin andel nu så blir de efterarvingar i ditt dödsbo och huvudregeln är att de tillsammans då ärver hälften av din kvarlåtenskap.
Du kan fritt förfoga över egendomen du nu får från din makes dödsbo men du kan inte testamentera bort barnens andel till någon annan, 3:2 ÄB. Du kan heller inte ge bort arvet eller liknande medan du är i livet utan att ta tillbörlig hänsyn till din mans barn, 3:3 ÄB. Den förkovran som du genom arbete eller arv eller gåva tillfört din egen kvarlåtenskap räknas bort, det ska helt tillfalla dina arvingar och din mans barn skulle då få dela på det som var innan du till exempel jobbade ihop mer pengar. Är det dock så att du har minskat deras arv genom att ge gåvor utan tillbörlig hänsyn till barnen så kan de få rätt till lika stor del av den värdeökning du har arbetat ihop som du då har givit bort, 3:4 ÄB.
Denna huvudregel om att dela din kvarlåtenskap på hälften har dock undantag, 3:2 ÄB som innebär att barnen tillsammans inte tar hälften av din kvarlåtenskap i efterarv utan den andel de är berättigade till. Detta undantag aktualiseras i flera situationer, bland annat om det finns enskild egendom, testamente, dold samäganderätt eller jämkning av äktenskapsförord med i bilden. Jag kan inte gå igenom alla situationer här, de exempel jag räknat upp torde inte vara ovanliga.
Ert gemensamma barn blir automatiskt efterarvinge men din mans särkullbarn har rätt att få ut sin arvslott omedelbart 3:1ÄB om de inte själva väljer att avstå från arvet. Mamman kan alltså för barnets räkning nu kräva att få ut barnets andel. Detta barn blir då inte efterarvinge om arvet tas ut nu.
Man har i regel inte rätt till annat än en värdeandel av kvarlåtenskapen, man kan så att säga inte utfå någon specifik sak såvida den avlidne inte så önskat. I detta fall är det kanske möjligt att istället för rena pengar låta barnet ärva något som tillhört den avlidne som motsvarar värdet?
Gällande bouppteckningen så verkar det lite underligt att det har tagit sådan tid, meningen är att den ska upprättas senast 3 månader efter dödsfallet, men denna frist kan förlängas av Skatteverket, 20:1 ÄB.
Jag tycker att du bör tala med juristen som handlagt bouppteckningen och begära en förklaring av vad som har gjorts. Om du helt saknar förtroende för denne kan du vända dig till en annan jurist.
Det är svårt att för mig säga något mer om själva bouppteckningen men skatteverket ska registrera denna och också se att allting är i sin ordning.
Om juristen har advokattitel och har begått något fel kan du anmäla detta till Advokatsamfundet.
Lagtexten hittar du http://www.lagen.nu/1958:637.
MVH