Lawline svarar
Det finns ett problem med detta testamente. Bröstarvingar (biologiska eller adopterade barn) har alltid rätt till en så kallad laglott, nämligen hälften av sin arvslott. Arvslotten räknas ut på så sätt att hela kvarlåtenskapen fördelas på antalet bröstarvingar, och eftersom laglotten är hälften
av arvslotten har mannens dotter rätt till hälften av hans kvarlåtenskap som sin laglott, och kvinnans döttrar
har rätt till en fjärdedel var av hennes kvarlåtenskap som sin laglott. Laglotten kan man inte testamentera bort till någon annan, varken till sin make eller till dennes barn.
Bland mannens kvarlåtenskap är det dessutom möjligt att en del är laglott som härstammar från hans tidigare fru, som inte kan testamenteras bort utan som dottern nu skall utfå.
När det gäller gemensamma barn inom ett äktenskap ärver efterlevande maken även laglotten med fri förfoganderätt (om inget testamente till utomstående finns). I detta fallet är inget av barnen gemensamma utan så kallade särkullbarn. Ett särkullbarn har alltid rätt att få ut sin arvslott eller laglott efter sin förälder i samband dennes bortgång,
men kan också avstå till förmån för den efterlevande maken, som får fri förfoganderätt. Se Ärvdabalken 2:1, 3:1 och 7:1 http://lagen.nu/1958:637 .
Man måste dock hålla reda på laglottens kvotdel i den efterlevande makens sammanlagda tillgångar eftersom särkullbarnets rätt till denna finns kvar när den efterlevande maken går bort. Även om döttrarna avstår från att få ut sin laglott omedelbart, kan det alltså uppstå problem senare med en uppdelning av den sammanlagda kvarlåtenskapen i tre lika delar efter båda makarnas död, om de olika laglottsrätterna inte tillgodoses. Det är självklart möjligt att uppdelningen inte alls kränker någon laglott, det beror på hur tillgångarna ser ut och hur mycket som härstammar från vem.
För att få ut sin laglott när det finns ett testamente som kränker laglottsrätten krävs alltid att man påkallar jämkning av testamentet inom sex månader efter att man fått del av detta, Ärvdabalken 7:2. Om alla döttrarna är nöjda med uppdelningen och inte kräver någon ytterligare rätt kan alltså testamentet ändå verkställas.
När det gäller själva upprättandet så skall ett testamente upprättas skriftligen med två vittnen. Vittnen får inte vara make, barn eller någon testamentstagare, Ärvdabalken 10:1 och 10:4.
Ett testamente måste alltså bevittnas, men behöver inte "godkännas" av någon. Med tanke på de problem som kan uppstå är det kanske ändå en god idé ta reda på döttrarnas inställning till uppdelningen.
Att dela ut kopior är inte nödvändigt, ett testamente behöver bara finnas i ett exemplar. Man kan förvara testamentet hemma eller i bankfack, man kan också lämna in det till en familjejurist. En familjejurist kan också hjälpa till med upprättningen av testamentet så att det garanterat blir giltigt och verkligen motsvarar den sista viljan.
Med vänlig hälsning