FrågaFAMILJERÄTTÖvrigt21/12/2006

Laglott

Legat brukar anges som varande en penningsumma eller ett föremål som skall utges före bodelningen kommer till stånd. Hur stor del av boet kan på så sätt avyttras före bodelning, och därmed minska laglott? Vänliga hälsningar.

Lawline svarar

Hej, När efterlämnad egendom delas ut enligt testamente finns det två typer av testamentstagare: legatarie och universell testamentstagare. En legatarie har genom testamentet tilldelats en viss bestämd egendom, medan den universella testamentstagaren får resten eller en viss myckenhet, t ex 1/3 av boet. Eftersom legatarien har rätt till den utpekade egendomen ter det sig naturligt att denne får ut sin del av testamentet innan resten fördelas (se 11 kap 2 § ärvdabalken http://www.lagen.nu/1958:637 ). Detta är dock enbart huvudregeln och i testamentet kan det t ex stå föreskrivet att legatet skall tas från viss lott. Laglottsinstitutet är till för att säkra bröstarvingarna en del i kvarlåtenskapen och garantera viss rättvisa bröstarvingarna emellan. Laglott innebär att bröstarvingarna är tillförsäkrade en del av arvslotten som inte kan berövas dessa genom testamente. Detta betyder att laglotten skall beräknas på hela kvarlåtenskapen innan denna fördelas, m a o även innan legaten utdelas. Laglotten är enl ärvdabalken 7 kap 1 § hälften av arvslotten, d v s hälften av den summan arvtagaren skulle ha fått om något testamente inte fanns. När man tolkar ett testamente skall man i största möjliga mån försöka att ta hänsyn till testatorns vilja. Därför borde företrädesvis i denna situation kvarlåtenskapen så långt det är möjligt fördelas på sådant sätt att legaten inte fördelas på bröstarvingarnas laglotter. På detta sätt respekteras både bröstarvingarnas rätt till laglott och testatorns vilja att fördela kvarlåtenskapen. Med vänlig hälsning,
Elzbieta KaczorowskaRådgivare