Stöld - Grov stöld
Lawline svarar
Hej, och tack för din fråga.
Det aktuella brottet är möjligen stöld (8 kap 1§ Brottsbalken):
"Den som olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det, dömes, om tillgreppet innebär skada, för stöld till fängelse i högst två år."
Alternativt kan det röra sig om grov stöld (8 kap 4§ BrB):
"Är brott som i 1 § sägs att anse som grovt, skall för grov stöld dömas till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om tillgreppet skett efter intrång i bostad, om det avsett sak som någon bar på sig, om gärningsmannen varit försedd med vapen, sprängämne eller annat dylikt hjälpmedel eller om gärningen eljest varit av särskilt farlig eller hänsynslös art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada."
Frågan om brottet är grovt eller inte har en grundläggande inverkan vid påföljdsbestämningen. En intressant punkt vid denna bedömning är "särskilt farlig eller hänsynslös art" (8 kap 4§ BrB). Det finns många omständigheter som kan få gärningen att framstå som särskilt farlig och hänsynslös. Ett viktigt exempel är att brottet är ett led i en yrkesmässig eller systematisk brottslighet, särskilt om den innebär illojalitet mot arbetsgivaren. I praxis har man lagt vikt vid om det sammanlagda värdet uppgår till ett "betydande belopp". Av stor betydelse vid bedömningen om brottet ska bedömas som grovt är även om gärningen företogs mot en "skyddslös person" t.ex. brott riktade mot sjuka, gamla eller andra som p.g.a. handikapp eller någon annan omständighet befinner sig i en särskilt utsatt eller besvärlig situation.
I detta fall rör sig enligt din fråga om ett flertal stölder hos olika personer. En viktig fråga blir alltså om det rör sig om ett eller flera brott. D.v.s. om det finns en naturlig brottsenhet där alla stölderna kan inrymmas eller om varje stöld ska bedömas var för sig. Vanligtvis bedöms frågan utifrån hur många målsägande som blivit drabbade vid varje tillfälle. Vid seriebrottslighet uppstår dock särskilda problem när det rör sig om förmögenhetsbrott som begås upprepat, utan tidsligtsamband, i ett visst sammanhang. I dylika fall kan det förekomma att domstolen samlar ihop alla brotten och rubricerar dem som grov brottslighet. (detta kan dock anses strida mot konkurrenslärans principer.) Hur just detta fall kommer att bedömas är svårt att säga.
Vilken typ av straff som kommer utdömas är beroende av alla ovanstående faktorer. Dessutom kan den tilltalades personliga situation få stor betydelse vid val av påföljd. En viktig fråga är t.ex. om den tilltalade är tidigare lagförd för brott. Även hur dennes sociala förhållande ser ut kan får betydelse. Detta gör att själva påföljdsbestämningen är mycket svår att sia om.
Viss vägledning kan möjligen ges av rättsfallet "Hovrätten Dom 2010-02-01 Egendomsbrott B1-10" Där hade två killar vid ett 30-tal tillfällen tagit saker från olika butiker till ett värde av 100 000 kr. HovR betraktade gärningen som stöld (ej grov stöld), men detta främst p.g.a. att liknade tillgrepp i butiker annars brukar rubriceras som snatteri. Killarna fick villkorlig dom. Det är dock inte säkert att bedömningen skulle bli lika i din bekantas fall, dels för att dennes brott måhända rubriceras som grov stöld p.g.a. tillvägagångssättet och dels för att dennes personliga förhållanden, t.ex. tidigare lagförning, inte är kända.
Ett annat rättsfall som jag anser det värt att nämna i sammanhanget och som tar hänsyn till den tilltalades systematiska illojalitet mot arbetsgivaren är NJA 1982 s 645. Där ansågs villkorlig dom inte kunna komma på fråga som påföljd för en tilltalad, vilken systematiskt under lång tid på sin arbetsplats förövat grova stölder mot arbetsgivaren. Detta med hänsyn till allmän laglydnad. Den tilltalade hade stulit möbler på IKEA till ett värde av ca 100 000 kr. HD uttalade i påföljdsdelen att den tilltalade inte var tidigare straffad, att han levde under goda sociala förhållanden och inte hade missbruksproblem. Vidare anförde HD "utsikterna för att han i framtiden skall avhålla sig från att begå brott är gynnsamma, och något behov av övervakning föreligger inte. Brottslighetens allvarliga karaktär föranleder emellertid att av hänsyn till allmän laglydnad villkorlig dom inte kan komma i fråga som påföljd för brotten". Den tilltalade dömdes till 10 månaders fängelse. Vid bedömning av fängelsestraffets längd togs viss hänsyn till att den tilltalade "visat en aktningsvärd strävan att genom arbete och sparande gottgöra de förluster han tillfogat arbetsgivaren." Om så inte hade skett skulle straffet kunnat bli längre.
Om du själv vill titta närmare på nämnda lagrum se (https://lagen.nu/1962:700)
Hoppas att jag kunde bringa klarhet över rättsläget.
MVH/ Veronica Eriksson
