Måste jag begära jämkning av testamentet?

2005-11-23 i FAMILJERÄTT
FRÅGA
Vad bör jag som särkullbarn tänka på då min omgifte far avlidit? Testamente finns. I detta sägs: "Vid den först avlidne makens död ska dennes bröstarvingar erhålla sin laglott. Återstoden av kvarlåtenskapen skall tillfalla den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Vid den efterlevande makens död skall kvarlåtenskapen enligt lag fördelas mellan båda makarnas bröstarvingar. Vad som tillfaller våra bröstarvingar enligt lag eller testamente ska utgöra mottagarens enskilda egendom liksom avkastningen av denna egendom." Måste jag begära jämkning av testamentet för att få ut min laglott?
SVAR
Då en person avlider har dennes bröstarvingar alltid rätt till sin laglott. Laglott är den del av arvet (hälften av tillgångarna) som aldrig kan testamenteras bort. Den del av kvarlåtenskapen som en arvlåtare kan förfoga över genom testamente kallas för den disponibla kvoten. Skyddet för laglotten upprätthålls dock inte automatiskt. Om testator genom testamente kränkt en bröstarvinges laglott måste bröstarvingen begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott.

I ditt fall finns testamente, men din rätt till laglott kränks inte av detta eftersom det där står att du direkt vid den avlidnes död ska få din laglott. Du behöver därför inte begära jämkning av testamentet för att få ut din laglott.

Vidare sägs att återstoden av kvarlåtenskapen ska tillfalla den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att maken får använda egendomen som denne vill i sin livstid utan någon inskränkning. Den kan således säljas, förbrukas etc. Det enda maken inte kan göra med egendomen är att bestämma hur den ska fördelas efter att denne har avlidit. Maken får alltså inte bestämma över tillgångarna i ett testamente.

Vid den efterlevande makens död ska kvarlåtenskapen enligt lag fördelas mellan båda makarnas bröstarvingar. Detta betyder att du vid den efterlevande makens (din fars frus) död har rätt att ta del i boet efter denne. Arvingar som på detta sätt tar del av ett arv kallas efterarvingar eller sekundosuccessorer. Den avgörande tidpunkten för rätten till efterarv är den efterlevande makens död. Arvet tillfaller den eller de som lever och är närmast till arv efter den först avlidne maken. Andelen i boet räknas ut efter i lagen uppställda regler.

Att den egendom som du ärver ska utgöra din enskilda egendom är av intresse om du är gift eller senare kommer att gifta dig. Vid en bodelning ska då denna egendom inte inräknas i den gemensamma utan förblir din enskilda.

Mvh
Sofie Olofsson
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll