Arvsrätt för särkullbarn
Lawline svarar
Hej!
När din väns far gått bort kommer en bodelning ske mellan honom och hans hustru där hälften av deras sammanlagda egendom (förutom enskild egendom) blir hustruns egendom och hälften av egendomen blir arvet efter din väns far, se 9-11 kap. äktenskapsbalken. Huset kan i detta fall vara hustruns enskilda egendom och ska då inte tas med i bodelningen utan tillhör helt och fullt hustrun. Detta beror på om hennes mormor vid arvet hade skrivit i ex. ett testamente att huset skulle vara enskild egendom. Har inte detta gjorts så ska huset tas in i bodelningen och kan därmed också bli en del av din väns arv beroende på hur man väljer att göra lottläggningen vid bodelningen.
Den halva av deras gemensamma egendom som blir din väns fars arv vid bodelningen ska sedan gå till dennes arvtagare. Enligt 3 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken så ska din vän ärva hela sin arvslott, dvs. hela arvet efter fadern (om inte han har några syskon att dela med som också är faderns barn). Hustrun har inte någon rätt i denna "halva" av hennes och din väns fars totala egendomsmassa i och med att hon och din väns far inte har några gemensamma barn.
För att hustrun skulle ha någon rätt i arvet efter din väns far hade hon och fadern behövt upprätta ett testamente. För att hustrun nu ska få rätt i arvet efter din väns far så måste din vän avstå sitt arv till förmån för henne i enlighet med 3 kap. 9 § ärvdabalken, något som givetvis är helt frivilligt från din väns sida. I detta fall får han först ut sitt arv efter fadern när hustrun också gått bort och han är då endast säkrad en viss procent i hennes dåvarande egendomsmassa- vilket ju kan vara både mer och mindre än vad din väns arv idag skulle uppgå till beroende på hur din väns fars hustru förvaltar sin egendom fram till sin död.
Din vän har således rätt till hela sin arvslott och inte bara sin laglott (halva arvslotten) i detta fall och får därmed hela arvet efter fadern (eller får dela det lika med eventuella syskon på faderns sida).
Med vänlig hälsning,
