Citaträttens omfattning
Lawline svarar
Hej!
Det går inte att helt säkert avgöra om de texter du avser använda åtnjuter immaterialrättsligt skydd eller ej. För att upphovsrättslagen (1960:729) skall äga tillämpning krävs att de aktuella texterna kan anses utgöra ett ”verk” i lagens mening. Ett verk förutsätter så kallad verkshöjd, det vill säga att verket ska vara resultat av en intellektuell skapande verksamhet som har sådan individuell särprägel att två personer, oberoende av varandra, rimligtvis inte skulle kunna åstadkomma exakt samma resultat. Även kortare partier av en längre text kan ha verkshöjd. Huruvida en viss text åtnjuter upphovsrättsskydd får avgöras för
varje individuell text för sig.
Om de aktuella texterna utgör upphovsrättskyddat material kan det vara tillåtet att i viss utsträckning citera dessa. Av 22 § URL framgår att var och en har rätt att ur offentliggjorda verk citera i den utsträckning som står i överensstämmelse med god sed och ändamålet bakom citeringen. Ett verk anses offentliggjort då det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten, vilket tycks vara fallet här. Exakt var gränsen för citaträtten går är svårt att säga, men enligt rättspraxis är utgångspunkten att det är helt tillåtet att citera böcker och artiklar skrivna av andra. Tanken med citaträtten är dock att den framförallt ska användas i vetenskapliga och kritiska sammanhang. För att ett citat ska vara berättigat måste det ske i ett lojalt syfte. Det innebär att det är tillåtet att återge avsnitt ur någon annans verk som hjälpmedel för den egna framställningen. Citatet kan exempelvis användas för att kritisera det andra verket eller i argumentationen för ett eget ställningstagande. Generellt kan därför sägas att det är tillåtet att citera en del av ett litterärt verk så länge det citerade blir till ett hjälpmedel för ett självständigt arbete.
Vad gäller kravet på referensens precision gäller att upphovsmannen har en grundläggande rätt att bli namngiven när dennes verk publiceras, 3 § URL. Detta gäller även när publicering sker med stöd av de inskränkningar som framgår av upphovsrättslagen,11 § st. 2 URL. Hur och i vilken omfattning upphovsmannen ska bli namngiven styrs av vad som anses som god sed. Ett riktmärke är branschpraxis. Ett tips är därför att undersöka hur upphovsmän namnges vid tjänster och
sammanhang som liknar den verksamhet du skall bedriva.
Vad gäller din andra fråga så tillkommer upphovsrätten, och därmed rätten att bli namngiven, upphovsmannen det vill säga den som skapat verket ifråga. Att man kopplar olika verk till andra personer än dess skapare kan naturligtvis ha olika orsaker. Sannolikt är det så att upphovsrätterna i fråga överlåtits eller upplåtits av upphovsmannen till någon annan. En sådan rättshandling innebär att de ekonomiska rättigheterna som är förknippade till verket i fråga övergår. Upphovsmannens ideella rätt, det vill säga i stort rätten att bli namngiven,
kan dock endast efterges i begränsad omfattning, 3 § st. 3 URL. Oftast namnges därför upphovsmannen i t.ex. eftertexterna till en film eller på konvolutet till ett musikaliskt verk, en plats som kanske inte ådrar sig lika stor uppmärksamhet som den som framför verket ifråga.
Upphovsrättslagen finner du här:https://lagen.nu/1960:729
