Vänta med arv till förmån för efterlevande make

Question

Min mor har nyligen gått bort. Min bror och jag är särkullbarn och vi har accepterat ett testamente som säger att vi ej begär att få ut vår laglott utan väntar med anspråk på arv tills det att hennes man har gått bort. Bouppteckningen är nu registrerad och hennes man kommer att få fri förfoganderätt av min mors kvarlåtenskaper, helt enligt våra viljor.

Bör vi upprätta en arvsskifteshandling nu eller sker arvsskiftet först efter det att änkemannen har gått bort? Är min bror och jag berättigad till våra arvslotter (dvs 25% var av dödsboet) eller bara laglotten (dvs halva arvslotten), vid änkemannens bortgång?
Hur/vad gör jag (och min bror) ”anspråk på arv” den dagen min mors man har gått bort? 

Answer 1

Hej och tack för din fråga!

När en person avlider bildas ett dödsbo bestående av den avlidnes kvarlåtenskap, detta dödsbo ska gemensamt förvaltas av dödsbodelägarna, vilka är de som har rätt att ärva enligt lag eller testamente. Dödsbodelägarna ska sedan se till att boet utreds, vilket innebär att den avlidnes tillgångar och skulder sammanställs. Efter detta ska en bouppteckning upprättas och då den avlidne var gift ska en bodelning ske. Bouppteckning för er del är färdigställd och för att slutligen avveckla dödsboet så krävs det att ett arvsskifte sker.  

Arvsskiftet av ett dödsbo ska genomföras av dödsbodelägarna i enlighet med 23 kap 1§ Ärvdabalken, (ÄB). Vid ett arvsskifte ska specifik egendom som är testamenterad till någon, så kallat legat utgå först innan boet skiftas enligt 11 kap 2§ ÄB. Arvsskifteshandling vilket man också kan kalla för skiftesavtalet är den överenskommelse mellan dödsbodelägarna hur egendomen sedan ska fördelas, denna överenskommelse ska vara skriftlig, 23 kap 4§ ÄB. Det är genom skifteshandlingen som dödsbodelägarna får rätt till den egendom som de ärver och det är även denna handling som är ett bevis på äganderätten. Detta innebär att ni bör upprätta ett skiftesavtal nu efter er mor, eftersom att det är först då som dödsboet kan avvecklas och hennes man får tillgång till den egendom han ärver.

Som särkullebarn har ni rätt att få ut er arvslott på en gång i enlighet med 3 kap 1§ ÄB, men om man som ni väntar med ert arv så har ni rätt till efterarv i enlighet med 3 kap 9§ ÄB. 

Om er mor har testamenterat sin kvarlåtenskap till sin man gör detta att han ärver egendomen med full äganderätt, er mor har också skrivit in en önskan om att ni väntar med er laglott (laglotten är halva arvslotten), som bröstarvinge har man alltid rätt till laglotten, man har även rätt som särkullebarn att få ut den på en gång. I detta fall så måste ni begära jämkning av testamentet i enlighet med 7 kap 3§ ÄB för att få ut laglotten.

Är det däremot så att er mor inte testamenterat all sin egendom till maken undan endast uttryckt sin vilja att ni ska få ut ert arv då maken avlider så ärver han med fri förfoganderätt vilket innebär att det inte finns någon begränsning till endast er laglott utan ni har rätt att i efterarv få ut er arvslott, här är det viktigt att ni skriver in i till exempel arvsskifteshandlingen att ni väntar med ert arv till förmån för efterlevande make, men att ni har rätt till efterarv i enlighet med 3 kap 9§ ÄB.

Här hittar ni Ärvdabalken: https://lagen.nu/1958:637

Hoppas ni fått svar på era frågor!

Vänligen