Istadarätt och särkullbarn
Lawline svarar
Hej, och tack för din fråga.
Barn till den avlidne tillhör den första arvsklassen enligt arvsordningen som finns i 2 kap. Ärvdabalken (ÄB). Alla bröstarvingar (barn) har rätt till lika stor del av arvet efter den avlidne föräldern. Om någon av arvlåtarens barn dött före honom men i sin tur efterlämnat barn, träder dessa barnbarn in i sin avlidne mors eller fars ställe som arvinge. Rätten för en avkomling i en senare generation att inträda i ställer för en bortgången arvinge i den tidigare generationen kallas för istadarätt dvs. (rätt att inträda i någons ställe). Detta framgår av (2 kap 1§ st. 2 ÄB).
I detta fall finns både särkullbarn och gemensamt barn, därmed kan något nämnas om den efterlevande makens arvsrätt och bröstarvinges efterarv. Om arvlåtaren var gift när han eller hon dog tillfaller nämligen hela kvarlåtenskapen enligt huvudregeln den efterlevande maken med fri förfoganderätt och de gemensamma barnen blir legala efterarvingar och får ta del av arvet först när även den efterlevande maken avlidit.(3 kap. 1-2§§ ÄB). Undantag görs dock för särkullbarn som kan kräva att få ut sin del av arvet efter sin avlidne förälder på en gång. Anledningen till detta är enligt förarbeten att ett särkullbarn ofta inte har samma känslomässiga relation till den efterlevande maken som makarnas gemensamma barn har. Därför anses det förståligt att särkullbarn inte vill vänta på att få ut sitt arv tills den efterlevande maken avlidit. Risk finns ju dessutom för att det efter den efterlevande makens död inte längre finns något kvar i boet att ärva efter den först avlidne maken. Ett särkullbarn kan naturligtvis avstå från sitt arv till frömån för den efterlevande maken, då bli även särkullbarnet att anse som legal efterarvinge. (3 kap 9§ ÄB)
Om du själv vill titta närmare på lagrummen se https://lagen.nu/1958:637
Hoppas jag kunde svara tillfredställande på din fråga.
MVH /Veronica Eriksson
