Särkullbarns rätt till laglott

Question

Hejsan
Vore tacksam om ni kunde hjälpa oss att klargöra en del frågor.
Vi är ett medelålders par som snart gifter oss. Vi har båda barn från tidigare äktenskap, inga gemensamma barn. Vi ämnar skriva äktenskapsförord där vi gör all vår egendom till enskild egendom. Vi kommer också att skriva testamente där vi förutom barnens laglotter testamenterar vår kvarlåtenskap till efterlevande makan/maken. Efterarv till särkullbarnen ska utgå efter den sist avlidne makan/maken.
Vi är hälftenägare till ett radhus och vår yttersta önskan är att den som överlever den andra ska kunna bo kvar I huset utan att behöva lösa ut halva huset från den avlidnes barn.
Vår fråga är således kan man på något sätt skriva att om den del man ärver inte uppgår till halva husets värde att I sådant fall särkullbarnen får vänta att få ut den överstigande delen av arvet. Om så går hur skriver man så att detta klart framgår. Vi vet att särkullbarnen har laglig rätt att få ut sin laglott men vi vill ändå på ett tydligt sätt skriva vår önskan om att de väntar med att få ut viss del av laglotten.
Hoppas jag kunnat förklara mig något så när tydligt. Tack på förhand.

Answer 1

Hej,

Tack för er fråga!

Reglerna om arv och testamente återfinns i ärvdabalken (ÄB), se https://lagen.nu/1958:637.

Jag skall börja med att kortfattat gå igenom huvudreglerna vid arv:
När en person avlider (arvlåtaren) ärver dennes avkomlingar (bröstarvingar) kvarlåtenskapen. Arvlåtarens barn ärver lika stor del (arvslotten), se 2 kap 1 § ÄB. Om arvlåtaren var gift, skall kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken och makarnas gemensamma bröstarvingar har istället rätt till efterarv när den efterlevande maken avlider. Om den först avlidna maken har särkullbarn har de rätt att få ut sitt arv direkt. Särkullbarnen kan dock välja att avstå denna rätt till förmån för efterlevande make. Särkullbarnen har då rätt till efterarv, se 3 kap 1,2 och 9 §§ ÄB.

För att inte dessa huvudregler inte skall gälla kan man välja att förordna om kvarlåtenskapen genom testamente, se 9 kap 1 § ÄB. Testamentet skall upprättas skriftligen med två vittnen. Vittnena skall närvaro samtidigt när testatorn skriver under testamentshandlingen eller vidkänner sin underskrift. Vittnena skall ha kännedom om att den skriftliga handlingen utgör ett testamente men behöver inte känna till dess innehåll, 10 kap 1 § ÄB.

Som jag nämnde inledningsvis skall den avlidnes kvarlåtenskap (som huvudregel) delas mellan dennes avkomlingar, som tar lika lott. Detta utgör bröstarvinges arvslott. Hälften av denna arvslott utgör bröstarvingens laglott, se 7 kap 1 § ÄB. En bröstarvinge har alltid rätt att få ut sin laglott och kan påkalla jämkning av ett testamente som utgör hinder mot denna rätt, 7 kap 3 § ÄB.

Ni undrar om det är möjligt att skriva i testamentet att särkullbarnen skall få vänta med att ta ut sin laglott om det skulle innebära att efterlevande maken skulle bli tvungen att lösa ut särkullbarnen för att kunna bo kvar i ert gemensamma radhus. Detta är i princip inte möjligt då särkullbarn alltid har rätt att direkt utfå sin laglott. Den efterlevande maken har dock rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger det prisbasbelopp som gäller vid tiden för dödsfallet (ett prisbasbelopp är för 2012 44 000 kr), se 3 kap 1 § 2 st. ÄB.

Min rekommendation till er är att skriva i testamentet att er önskan är att era respektive särkullbarn avstår från sin rätt till laglott till förmån för den efterlevande maken. Ni kan även ta med ett villkor i testamentet som säger att det särkullbarn som väljer att ta ut sin laglott direkt, tappar rätten till efterarv. Särkullbarnen har fortfarande rätt att välja att utfå sin laglott direkt, men villkoret torde fungera som ett påtryckningsmedel att avstå från detta.

Med vänlig hälsning,