Underhållsbidrag och flytt vid gemensam vårdnad

Question

Jag har delad vårdad för mina två barn och de bor hemma hos mig varannan vecka, dvs jag och barnens mamma har barnen lika mycket. Hon hävdar nu att jag är skyldig att betala underhållsbidrag till henne då jag tjänar mer än henne. Hon arbetar heltid och har en god ekonomi så det går ingen nöd på barnen. Stämmer detta? Fråga nummer två är att hon vill flytta till en annan stad. Vad gäller i denna fråga då jag vill fortsätta ha delad vårdnad varannan vecka och detta inte går för skola och dagis? Det borde vara svårare för henne att hävda att hon ska ha barnen då det är hon som flyttar, är det så?

Answer 1

Hej!
De två frågor du ställt regleras i Föräldrabalken, som du hittar http://www.lagen.nu/1949:381. 7 kap. 2 § FB talar om i vilka situationer en förälder ska fullgöra sin underhållsskyldighet gentemot sina barn genom att betala underhållsbidrag. Vid gemensam vårdnad är den enda situation då man kan tvingas betala underhållsbidrag om barnen varaktigt bor tillsammans med endast den andra föräldern. Eftersom du har barnen hos dig halva tiden så blir inte regeln tillämplig. Barnens mammas påstående stämmer alltså inte.

Om ni båda vårdnadshavare är överens om att fortsätta ha gemensam vårdnad, men tvist uppstår om boendet så kan tingsrätten på talan av en av er (eller båda) besluta om vem barnen ska bo hos, 6 kap. 14 a § FB. Innan tvist i domstol uppstår kan man kontakta socialnämnden i sin kommun, som hjälper till i vårdnadsärenden. Föräldrarna kan avtala om barnets boende om avtalet är skriftligt och socialnämnden godkänner det. Det beslut som domstolen har att fatta om boendet ska grunda sig på en helhetsbedömning av vilken lösning som anses som barnens bästa. Vid denna bedömning vägs flera faktorer in. Personliga förhållanden hos föräldrarna, ekonomiska faktorer och barnens bestämda åsikter är viktiga exempel. I vilken grad barnens åsikter vägs in beror på deras ålder och mognad, 6 kap. 2 b §. Generellt kan sägas att åsikter från ”normalmogna” barn över tolv år beaktas i högre grad. En annan viktig princip vid helhetsbedömningen, som du även uttrycker i frågan, kan vara att inte rycka upp barnen från sin hemmiljö. Hur stark denna princip görs gällande i bedömningen beror på dina barns ålder. Yngre barns behov av stabilitet och kontinuitet anses större än äldre barns. Bedömningen blir härvid individuell för varje barn. En annan princip vid bedömningen är dock att inte dela på en syskonskara.

När det gäller tvister om överflyttning av vårdnaden görs en liknande helhetsbedömning efter vad som i det enskilda fallet är barnets bästa. Jag hoppas att du har fått viss vägledning av mitt svar.

Med vänlig hälsning