Lawline svarar
Hej,
Grundtanken bakom gällande rätt är att dödsbodelägare inte kan drabbas av personligt ansvar för den dödes skulder. Den som har en fordran mot boet skall alltså inte kunna få ut mer än som svarar mot tillgångarna i boet.
I och med att dödsbodelägarna inte har något personligt ansvar finns det dock en skyddsregel uppställd i borgenärernas intresse som stadgas i 21 kap. 4 § ÄB. Det är en återbäringsregel som fastslår att ett arvskifte skall gå åter om det skett innan den dödes och boets andra skulder har betalats. Det är inte nödvändigt med en total återgång om en partiell sådan räcker för att tillgodose borgenärerna. Delägarna återbetalar då så mycket som behövs för att täcka skulderna i förhållande till vad var och en av dem har fått för mycket vid arvskiftet.
Det borgenärerna påstår om personligt ansvar stämmer således inte. Jag vill dock påpeka att borgenärer utöver ovan nämnda regel även kan åberopa en regel som stadgas i 18 kap. 6 § ÄB. Som förvaltare av boet är det er skyldighet att förvalta det med omsorg och på bästa sätt använda tillgångarna för att nå en uppgörelse med borgenärerna. I 18 kap. 6 § fastslås därför ett allmänt skadeståndsansvar för dödsbodelägare som med avseende å boets vård eller förvaltning uppsåtligen eller av vårdslöshet tillfogat någon skada vars rätt är beroende av utredningen, dvs. vanligtvis förekommande borgenärer. Ansvaret är solidariskt mellan delägarna. Huruvida skadeståndsregeln kan bli aktuell kan jag dock inte uttala mig om baserat på uppgifterna i din fråga.
Ärvdabalken hittar du http://www.lagen.nu/1958:637.
Med vänlig hälsning,
