Bodelning eller behålla giftorättsgods?

Question

Hej
Min mamma har gått bort nyligen och nu är det lite diskussioner om arvsdelningen.
Jag är ensamt särkullsbarn och de hade inga gemensamma barn. Hon var gift med Sven som var den rikare av dem. Mamma har ca 100 000kr i tillgångar på banken och Sven ca 600 000kr. Huset som min mamma står som ägare på är värt ca 2 000 000kr.

Om jag har förstått allt rätt så ska jag och Sven dela på alla tillgångar vilket är ca 2 700 000kr. Med andra ord så får jag och han 1 350 000kr var.
Om Sven begär att behålla sig giftorättsgods hur blir delningen då?
Får jag 1 050 000kr och Sven 1 650 000kr?

Finns det något sätt för mig att begära mer? Jag frågar eftersom det är min mamma som betalat alla räkningar och driftkostnader under deras 15 åriga äktenskap som gjort att han kunnat spara pengar.

Answer 1

Hej!

Tack för din fråga. Enligt äktenskapsbalken (ÄktB) 9:1 st 1 ska bodelning ske när äktenskap upplöses, vilket så är fallet när ena maken avlider. Som du nämner är det möjligt för den efterlevande maken att behålla sitt giftorättsgods och alltså avstå från bodelningen, se ÄktB 12:2. I det här fallet verkar det dock som att den efterlevande maken, Sven, skulle tjäna på att begära bodelning, eftersom han inte har lika mycket tillgångar som din mor. Om Sven skulle begära bodelning erhåller han hälften av det totala giftorättsgodset, dvs. 1 350 000 kr, se ÄktB 11:3. Resterande förmögenhetsmassa, kvarlåtenskapen, tillfaller dig enligt ärvdabalken (ÄB) 2:1 och 3:1 st 1. Du skulle därmed också erhålla 1 350 000 kr.

Om Sven skulle begära att behålla sitt giftorättsgods som sin andel är det viktigt att utreda vem som är ägare till den egendom som finns i boet. Vem som står som formell ägare till den gemensamma bostaden är dock inte avgörande. Ur ett flertal rättsfall från Högsta domstolen har en princip om s.k. dold samäganderätt utvecklats, vilket betyder att Sven skulle kunna erhålla samäganderätt till huset under vissa förutsättningar (se t.ex. NJA 1982 s 589: https://lagen.nu/dom/nja/1982s589). För att uppnå detta ställs tre krav:

1) Huset ska ha förvärvats för deras gemensamma bruk.
2) Sven måste på något sätt ha bidragit till att finansiera köpet.
3) Den formella ägaren ska ha insett eller bort inse att den andra parten har bidragit till förvärvet i syfte att bli samägare.

Om dessa krav är uppfyllda kan Sven räkna med en del av huset som en tillgång som han får behålla som sin andel. Om Sven t.ex. har betalat för halva kontantinsatsen så har han bidragit till att finansiera köpet. Andra bidrag, t.ex. att betala räkningar och driftskostnader, har på denna punkt inte betydelse, om det inte var en förutsättning för köpet att ena maken skulle stå för dessa kostnader. Bidraget måste vara hänförligt till tiden för köpet. Att din mor har stått för alla driftskostnader utesluter alltså inte att Sven ändå kan ha dold samäganderätt till huset. Om dold samäganderätt bedöms föreligga, presumeras att de äger hälften var om inget annat kan visas. Detta skulle som resultat i sådana fall betyda att Sven erhåller sina bankmedel (600 000 kr) och hälften av husets värde (1 000 000 kr), totalt 1 600 000 kr. Din del skulle i sådant fall uppgå till 1 100 000 kr.

Om det dock inte är någon tvist om äganderätten, bör fördelningen se ut enligt följande. Sven skulle få behålla sin del, dvs. 600 000 kr, medan du ärver din mors bankmedel (100 000 kr) och huset (2 000 000 kr), totalt 2 100 000 kr.

I 12:1 ÄktB finns en allmän regel för jämkning, där en helhetsbedömning görs med hänsyn särskilt till äktenskapets längd, men även till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. Denna regel gäller dock inte vid bodelning med anledning av ena makens död. Det kan därför bli svårt att kräva ut mer än vad som redogjorts för ovan.

Länk till ÄktB: https://lagen.nu/1987:230
Länk till ÄB: https://lagen.nu/1958:637

Med vänlig hälsning,