Arv för efterlevande make, särkullbarn men inga gemensamma barn

Vem ärver när en del av boet är gåva till den avlidne som ska betraktas som enskild egendom? Den avlidne har 2 särkullsbarn. Han och hustrun hade inga gemensamma barn. Kan särkullsbarnen avstå från att ta ut denna delen av arvet efter sin far? Kan den ena av barnen välja att avstå medan den andra väljer att ta ut hela sin del direkt?

Lawline svarar

Hej! Jag tar i mitt svar för givet att inga äktenskapsförord eller testamenten finns utan att den ordning som gäller i enlighet med lag är den aktuella. Den enskilda egendomen kommer inte tas med i den bodelning som sker mellan den avlidne och dennes make/maka efter att den avlidne gått bort enligt 10 kap. 1 § och 7 kap. 1 och 2 §§ Äktenskapsbalken. När den avlidne maken och dennes make/makas egendom först delas på hälften kommer alltså inte den enskilda egendomen tas med. När sedan arvet efter den avlidne ska fördelas kommer dock såväl dennes enskilda egendom som den hälft av makarnas gemensamma egendom som den avlidne maken blev tilldelad vid bodelningen tas med. Detta kommer då fördelas på så vis att de två särkullbarnen får hälften var i enlighet med 3 kap. 1 § och 2 kap. 1 § Ärvdabalken. Den efterlevande maken/makan saknar därmed arvsrätt. Det finns dock en undantagsregel i 3 kap. 1 § 2 st. Ärvdabalken som ger den efterlevande maken rätt att få minst fyra prisbasbelopp efter den avlidne maken. Uppgick den efterlevande makens halva av den gemensamma egendomen efter bodelningen till detta belopp leder detta dock inte till att den efterlevande maken får något från den avlidne makens arv. Om den efterlevande maken redan efter bodelningen får egendom till ett värde av (för 2012) 176 000 kr blir regeln alltså inte aktuell. Fick den efterlevande maken egendom till ett mindre värde än så aktualiseras regeln. Således kommer mest troligt(om undantagsregeln inte blir aktuell) särkullbarnen ärva hela den enskilda egendomen samt hälften av den avlidne maken och dennes maka/makes gemensamma egendom som lagts på den avlidne maken vid bodelningen makarna emellan. Denna sammanlagda egendom delas som sagt på hälften mellan de två särkullbarnen. Särkullbarnen kan dock, om de vill, avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken/makan i enlighet med 3 kap. 9 § Ärvdabalken. Särkullbarnets arvslott går då istället till den efterlevande maken och särkullbarnet får då rätt att istället få ut sitt arv efter det att den efterlevande maken avlidit i enlighet med 3 kap. 2 § Ärvdabalken. Storleken/värdet på denna arvslott kan ju dock minska då den efterlevande maken kan spendera pengar/egendom kan falla i värde eller liknande under denna tidsperiod varför inte alla särkullbarn väljer att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Möjligheten att avstå är personlig varför ena särkullbarnet kan avstå sitt arv medan den andre kan välja att ta ut sitt arv direkt. Den efterlevande makens enda möjlighet att få någon del i den enskilda egendomen i detta fall är således att ena eller båda särkullbarnen avstår sitt arv till förmån för den efterlevande maken såvida den efterlevande maken fått ut egendom till ett värde över (för 2012) 176 000 kr vid bodelningen mellan denne och den avlidne maken. Hade makarna velat ha det på något annat vis, dvs. hade de velat utöka den efterlevande makens arvsrätt, hade ett testamente behövt författas under den tid då båda makarna fotfarande var vid liv. Hoppas detta klargör arvsförhållandena för dig! Vänligen,
Fanny OlssonRådgivare
Vi använder Cookies
Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats. För att anpassa dina cookie-inställningar, vänligen klicka på “Mer information”