Beskattning av dödsbo

Question

Min morbror har avlidit. Han hade inga egna barn och jag har inga syskon eller kusiner och och blir därmed arvinge.
Strax innan sin död avslöjade han att det fanns en större summa kontanter i ett bankfack. Dessa är antagligen svarta pengar (han var egen företagare med en mycket lönsam verksamhet). Kommer dessa pengar att skönstaxeras vid bouppteckningen?

Answer 1

Hej!
När någon dör övergår alla tillgångar och skulder till dödsboet efter den avlidne. Dödsboet är en juridisk person som kontrolleras av dödsbodelägarna.

Vad gäller beskattning betalar i princip dödsboet skatt på samma sätt som den döde hade gjort om denne varit vid liv. Vissa specialregler finns dock. Några av dessa kommer jag beröra nedan.

Först skall sägas att _skönsbeskattning_ sker då den som är skyldig att lämna deklaration inte har gjort det, eller då skatten eller underlaget för skatten inte kan beräknas tillförlitligt på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen. I så fall skall skatten eller underlaget för skatten bestämmas till vad som framstår som skäligt med hänsyn till uppgifterna i ärendet (4:3 Taxeringslag (1990:324), TL).

Skönsbeskattning är alltså inte avsedd att fungera som en sanktion. Syftet är endast att försöka uppnå ett korrekt taxeringsbeslut _samma år som den utebliva eller bristfälliga deklarationen lämnats eller skulle ha lämnats (rättelse under samma år)._ För din morbrors del skulle alltså skönsbeskattning kunnat skett de år han gömde undan pengarna. (En annan sak är att en skönsbeskattning ofta kombineras med en sanktion i form av t.ex. skattetillägg. Jag kommer återkomma till sanktionerna nedan).

För att _rätta_ en felaktig taxering _i efterhand_ finns, istället för skönstaxering, andra verktyg. Innan året efter taxeringsåret tagit slut får skatteverket _ompröva_ ett beskattningsbeslut till nackdel för den skattskyldige (4:14 TL).

Denna tidsfrist förlängs vid s.k. _eftertaxering_ (efterbeskattning). Vid bl.a. lämnande av oriktig uppgift (som din morbror verkar gjort i detta fall) får eftertaxering ske före utgången av det femte året efter taxeringsåret (4:16 och 4:19 TL). Tidsfristen börjar alltså löpa från det år då inkomsten rätteligen skulle deklarerats (oriktig uppgift i deklaration).

Observera dock att det finns en specialregel för fall då den skattskyldig avlidit. I dessa fall kan eftertaxeringsfristen förkortas. Om den som en eftertaxering gäller har avlidit, får nämligen beslut om eftertaxering inte meddelas efter utgången av det andra året efter det kalenderår då bouppteckningen efter den avlidne gavs in för registrering (4:20 st. 3 TL). Eftertaxeringsfristen kan bara bli kortare med hjälp av denna paragraf och aldrig förlängas på grund av att den skattskyldige avlider. _Eftertaxering av avliden får alltså aldrig meddelas efter femårsfristens utgång._

Vad gäller _sanktioner_ för den oriktiga uppgiften kan konstateras att straffansvar för skattebrott ej är aktuellt eftersom han avlidit.

Inom skatteområdet använder man även särskilda avgifter för att sanktionera skattefusk. Ofta används t.ex. skattetillägg. Även dessa särskilda avgifter bortfaller då den skattskyldige avlider (5:20 st. 2 TL). Således kommer inte heller dessa att belasta dödsboet.

_Sammanfattningsvis_ kan alltså säga att eftertaxering av den döde får ske inom de tidsfrister som angetts ovan. Om eftertaxeringen är ”preskriberad” skall pengarna ifråga, såvitt jag kan bedöma, behandlas precis på samma sätt som övriga tillgångar i boet. Dödsboet svarar inte för de straffrättsliga eller skatterättsliga sanktioner som skulle kunnat drabba den avlidne.

Observera att Taxeringslagen formellt upphört att gälla och ersatts av den skatteförfarandelagen. Enligt övergångsbestämmelserna skall dock taxeringslagen alltjämt tillämpas även på 2013 års taxering. Det är därför jag hänvisar till taxeringslagen. De bestämmelser som jag berört ovan har dock överförts till skatteförfarandelagen. Några större skillnader i sak kommer det inte bli fråga om med den nya lagen.

Mvh Mattias