Lawline svarar
Hej!
Om man i ett testamente skriver att särkullbarnen ska vänta med att ta ut sitt arv tills båda makarna (varav den ene, den som avlidit, då är särkullbarnets förälder) gått bort så är inte detta på något vis tvingande för särkullbarnen utan snarare ett önskemål från den dödes sida. Särkullebarn har alltid rätt att vid sin förälders död få ut sitt arv och måste alltså inte, som gemensamma barn, vänta tills båda makarna gått bort. Detta enligt 3 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken. Särkullebarnet kan dock avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken och då få ut sin andel när den efterlevande maken går bort i enlighet med 3 kap. 9 § ärvdabalken. Om man skriver så som ovan i ett testamente och särkullebarnet inte väljer att gå den dödes vilja till mötes och avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken utan vill ha ut sitt arv direkt kan särkullbarnet begära jämkning av testamentet i enlighet med 7 kap. 3 § ärvdabalken. Särkullbarnet har då rätt att få ut sin laglott, vilket är halva arvslotten i enlighet med 7 kap. 1 § ärvdabalken, dvs. hälften av vad denne skulle ha ärvt om inget testamente funnits.
Ett exempel:
A dör och efterlämnar makan B. A har särkullebarnet C, paret har också ett gemensamt barn, D. A har vid sin död en kvarlåtenskap på 10 000 kr (efter att bodelning skett med efterlevande makan B) som han i testamente angivit att han vill att B ska ärva. D har här, varken testamente finns eller ej, någon rätt att få ut något arv förrän båda hans/hennes föräldrar är döda enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken. C däremot begär jämkning av testamentet och har rätt att få ut sin laglott enligt 7 kap. 3 § ärvdabalken. C:s arvslott hade här varit hälften av A:s kvarlåtenskap då han och D som bröstarvingar har rätt till hälften var i enlighet med 2 kap. 1 § ärvdabalken. C:s arvslott är alltså 5 000 kr. C:s laglott är då hälften av detta, dvs. 2 500 kr enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken. C har alltså rätt att direkt vid A:s död få ut 2 500 kr.
Väljer särkullbarnet dock att följa den döde förälderns vilja och avstår arvet i enlighet med 3 kap. 9 § ärvdabalken ärver denne sin andel när den efterlevande maken går bort, precis som de gemensamma barnen.
Skillnaden i om du skriver i testamentet att din make/maka ska ärva med fri förfoganderätt eller full äganderätt är följande:
Om du skriver att maken ska ärva med fri förfoganderätt kommer dina arvingar när din make dör ärva dig i efterhand och därmed få ut sin andel när din efterlevande make dör. Den efterlevande maken kan då exempelvis inte i sin tur testamentera bort dina arvingars arvsandelar efter din död utan dina arvingar har kvar sin rätt till arv efter dig, det kommer dock utfalla först efter även din make gått bort.
Skriver du att maken ska ärva med full äganderätt blir arvet dennes egendom fullt ut och denne kan exempelvis testamentera bort egendomen. När den efterlevande maken dör ärver således dennes arvingar ”din kvarlåtenskap” och dina arvingar saknar således rätt till arv efter dig när din efterlevande make går bort.
Hoppas detta klargjorde rättsläget för dig!
Vänligen,
