Olovligt tagande och försökt till snatteri

För att dömas för snatteri krävs att brottet har fullbordats då försök till snatteri inte är straffbart. Vad gäller stöldbrott (som snatteri är en mildare form av)fullbordas brottet redan vid det olovliga tagandet. Vad menanas med olovligt tagande? Stöld blir det beroende på värdet men om personen inte lämnat butiken ( i detta fall barn) utan tas innan är snatteri inte fullbordat vad jag förstår men kan det omfatta olovligt tagande?

Lawline svarar

Hejsan! Regleringarna kring stöld och snatteri finns i 8 kap. 1 och 2 §§ Brottsbalken (BrB), se: https://lagen.nu/1962:700#K8P1S1. Olovligt tagande innebär att man tar något utan lov, att man rubbar någons besittning, alltså att man gör så att den(personen/butiken o.s.v.) som från början hade saken i sin maktsvär, inte längre har det. Så till din fråga. Om kunden inte har tänkt betala varan när denne plockar ner en vara från hyllan skulle man kunna säga att det omfattar olovligt tagande. Men eftersom man får gå runt med varorna på sig i en affär har gränsen för fullbordat brott dragits, av Högsta Domstolen, vid passerandet av en lämplig gräns (när kunden passerat en kassaspärr, lämnat en avgränsad avdelning eller om kunden gått ut ur butiken eller passerat larmbågar). Dock kan försök till brottet vara aktuellt. Men som du nämnde så är inte försök till snatteri straffbart. Vissa butiker har dock ett utrymme bakom kassaspärren (som man måste passera för att komma ut), innan utgången, och har personen i fråga passerat kassaspärren kan brottet vara fullbordat. Det har även framkommit i ett rättsfall från Hovrätten att om man tar något i en butik, utan att ha pengar att betala med och konsumerar(i detta fall äter upp) varan i butiken, har man gjort sig skyldig till fullbordat brott. Jag vill även göra två tillägg som kan vara av vikt: Vid stöld i butik är det mycket riktigt värdet som är det mest avgörande, medan det vid andra typer av stölder/snatterier läggs mer vikt vid det integritetsintrång som handlingen kan innebära. I ditt exempel var det även fråga om barn, vilka inte kan dömas till påföljd för än de fyllt 15 år, 1 kap. 6 § BrB. Se https://lagen.nu/1962:700#K1P6S1 (Men de kan omhändertas på andra sätt, enligt Socialtjänstlagen 2001:453, Lag 1990:52 med särskilda bestämmelser om vård av unga eller Lag 1964:167 med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.) Med vänliga hälsningar
Mari-Helen SchöllinRådgivare
Vi använder Cookies
Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats. För att anpassa dina cookie-inställningar, vänligen klicka på “Mer information”