Påföljd vid stöld

Question

hej!
vad händer om:
-man har varit straffat en gång för stöld
-man har varit straffat för snatteri en gång
har nu igengjort en stöld?
vad blir det för straff?
Tack på förhand
MVH

Answer 1

Tack för din fråga!

Vad påföljden blir i den aktuella situationen är svårt att säga. Detta eftersom domstolens bedömning är beroende av en mängd faktorer. Några utgångspunkter för bedömningen ska dock nämnas nedan.

I 8 kap. 1 § Brottsbalken(BrB) anges att straffskalan för stöld sträcker sig upp till fängelse i höst två år. Detta abstrakta straffvärde ska först och främst omvandlas till ett konkret straffvärde . Det konkreta straffvärdet preciseras genom beaktande av praxis samt den kränkning, skada och fara som brottet inneburit, jämför 29 kap. 1 § BrB. Hänsyn tas vidare enligt 29 kap. 2 samt 3 § BrB ( se här: https//:lagen.nu/1962:700#A3 ) till såväl försvårande som förmildrande omständigheter. Exempel på en försvårande omständighet är exempelvis att den tilltalade vid brottet visat stor hänsynslöshet medan omständigheten att brottet föranletts en provokation där en person hetsas eller retas till att agera anses vara förmildrande.

Då avvägningen utifrån 29 kap. 1-3 §§ BrB utmynnat i ett konkret straffvärde ska påföljdsvalet göras. Utgångspunkten tas i 30 kap. 4 § BrB där skäl för respektive mot fängelse viktas mot varandra. Skäl för fängelse är exempelvis att det konkreta straffvärdet är ett år eller mer. Att den tilltalade tidigare begått likartad brottslighet samt att det finns risk för återfall är omständigheter som talar för fängelse. Vid bedömning av det aktuella brottet ligger i linje med den tilltalades tidigare brottslighet blickar man ca tre år tillbaka i tiden. Du anger i din fråga att den tilltalade sedan tidigare är dömd dels för stöld, dels för snatteri. Den aktuella stölden följer således mönstret för den tilltalades tidigare brott, vilket kan utgöra ett skäl för fängelse. Att den tilltalade gång på gång begår brott av samma karaktär kan vara ett tecken på en negativ utveckling vilket beaktas vid påföljdsvalet.

Exempel på vad som utgör skäl mot fängelse är exempelvis att den tilltalade lever under ordande förhållanden. Fängelse presumeras alltid vara skadligt och ska anses vara det sista alternativet . Kriminalvård i frihet ska föredras. Ytterligare skäl som kan beaktas såsom omständigheter vilka talar mot fängelse är de som anges i 29 kap. 5 § BrB. Den omständigheten att den tilltalade försökt förebygga eller begränsa de skadliga verkningarna av brottet eller att den tilltalade frivilligt angivit sig själv kan utgöra skäl för domstolen att, i det fall särskilda skäl föreligger, döma till lindrigare straff än det som föreskrivs för brottet. Förutom 29 kap. 5 § ska dessutom såsom skäl mot fängelse dels beaktas om den tilltalade kan anses lämplig för skyddstillsyn enligt 30 kap. 7 §, första stycket och dels om den tilltalade är lämplig för skyddstillsyn enligt 30 kap. 9 §, första stycket. Villkorlig dom är uteslutet endast i de fall då det finns särskild anledning att befara att den dömde kan komma att återfalla i brott. Vad gäller skyddstillsyn anses sådan inte aktuell om det saknas anledning att anta att skyddstillsynen kan bidra till att den tilltalade avhåller sig från fortsatt brottslighet.

Om skälen för fängelse väger tyngst föreligger en s.k. fängelsepresumtion. Är skälen mot fängelse däremot dominerande är det däremot antingen villkorlig dom eller skyddstillsyn som blir aktuellt. En fängelsepresumtion kan under vissa omständigheter brytas. I 30 kap. 7 §, andra stycket BrB respektive 30 kap 9 §, andra stycket BrB anges de omständigheter som kan medföra att påföljden blir villkorlig dom eller skyddstillsyn även då fängelsepresumtion är för handen. I 30 kap. 7 §, andra stycket anges att rätten såsom särskilda skäl för villkorlig dom i stället för fängelse kan beakta, om den tilltalade samtycker till att domen förenas med en föreskrift om samhällstjänst och en sådan föreskrift är lämplig med hänsyn till den tilltalades person och övriga omständigheter. Särskilda skäl för skyddstillsyn istället för fängelse anges i 30 kap. 9 §, andra stycket exempelvis vara att en påtaglig förbättring skett av den tilltalades personliga eller sociala situation i något hänseende som kan antas ha haft samband med hans brottslighet.

Viktigt att poängtera är avslutningsvis att en särskild bedömning görs för det fall den tilltalade vid brottstillfället var mellan 15 och 21 år. I 30 kap. 5 § BrB anges i första stycket att det för ungdomar mellan 15 år och 18 år är krävs att skälen för fängelse i 30 kap. 4 § är synnerliga för att sådan påföljd ska kunna dömas ut. Om den tilltalade är mellan 18 år och 21 år krävs det istället att angivna skäl är av särskilt stark karaktär. I 32 kap. BrB stadgas dessutom särskilda ungdomspåföljder, såsom exempelvis ungdomsvård respektive ungdomstjänst.

Med vänlig hälsning,