Särkullbarns arvsrätt och arvsavstående

Hejsan!! Hur skall arvet delas mellan, maka med 2 gemensamma barn och 1 särkulle barn, som är den avlidne mannens barn. Om den gemensamma egendomen uppgår till 84.566:-. Hur mycket skall då särkullebarnet ha. Om han vill avstå från arvet, måste han då skriva på ett papper om det??? tacksam för svar

Lawline svarar

Hej och tack för din fråga! Regler om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB), se https://lagen.nu/1958:637. 3 kap 1 § ÄB stadgar att ”Var arvlåtaren gift, skall kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Efterlämnar arvlåtaren någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge, gäller dock att makens rätt till kvarlåtenskapen omfattar en sådan arvinges arvslott endast om arvingen har avstått från sin rätt i enlighet med vad som anges i 9 §.” Detta innebär att makarnas gemensamma barn får vänta på att utfå sitt arv till dess att även den efterlevande maken avlidit. Särkullbarn har däremot rätt att utfå sitt arv direkt vid sin förälders bortgång, men kan välja att avstå denna rätt till förmån för den efterlevande maken, se 3 kap 9 § ÄB. Konsekvensen av detta blir att särkullbarnet blir efterarvinge och har rätt att vid den efterlevande makens död få en andel som motsvarar vad barnet avstod från vid den först avlidne makens död. Den efterlevande maken ärver särkullbarnets arvslott med fri förfoganderätt, vilket innebär att man får förfoga över egendomen genom olika rättshandlingar, men inte bestämma över den i testamente. Det är viktigt att påpeka att ett arvsavstående enligt 9 § inte innebär att särkullbarnets rätt till arv upphör, utan enbart skjuts upp till den efterlevande makens bortgång. Det uppställs inte något absolut formkrav på arvsavstående enligt 9 §, men ur bevissynpunkt är det att rekommendera att det görs skriftligen. Avseende beräkningen av särkullbarnets arv gäller följande. Då det finns tre bröstarvingar, utgörs särkullbarnets arvslott av en tredjedel av den avlidnes kvarlåtenskap. Arvlåtaren kan dock i testamente förordna så att bröstarvinge inte ska erhålla mer än sin laglott. Denna består av hälften av den avlidnes kvarlåtenskap, se 7 kap 1 § ÄB. Om det totalt finns tre bröstarvingar efter den avlidne maken, innebär reglerna om laglott att särkullbarnet har rätt till en tredjedel av hälften av kvarlåtenskapen. Om den avlidnes kvarlåtenskap t.ex. uppgår till 100 000 kronor är laglotten 50 000 kronor. Särkullbarnet har då rätt till en tredjedel av detta, d.v.s. cirka 16 666 kronor. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott, oavsett vad som förordnats i ett eventuellt testamente. I ärvdabalken 3 kap 1 § 2 stycket, finns dessutom en regel som syftar till att skydda den efterlevande maken, den s.k. stora basbeloppsregeln. Denna regel innebär att den efterlevande maken alltid har rätt att behålla så mycket av den avlidne makens egendom att den, tillsammans med vad som erhölls vid bodelning och ev. egen enskild egendom, så långt det är möjligt uppgår till ett värde av fyra prisbasbelopp. Då prisbasbeloppet för innevarande år är 42 400 kronor motsvarar detta således 169 600 kronor. Verkan av denna bestämmelse blir att ett särkullbarn inte har rätt att utfå sitt arv direkt, om det skulle innebära en kränkning av efterlevande makes rätt enligt ovan. Särkullbarnet får då, precis som vid ett arvsavstående, vänta med att utfå sitt arv till den efterlevande makens bortgång. Även i detta fall ärver maken särkullbarnets del med fri förfoganderätt. Om din och din makes egendom tillsammans uppgår till ett värde av 84 566 kronor, blir denna bestämmelse således tillämplig. Hoppas svaret varit till hjälp! Med vänlig hälsning
Caroline NilssonRådgivare
Vi använder Cookies
Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats. För att anpassa dina cookie-inställningar, vänligen klicka på “Mer information”