FrågaSTRAFFRÄTTPåföljder11/08/2010

Påföljd vid innehav av narkotika

Hej! Jag blev häktad men släppt, misstänkt för narkotikainnehav. Vid husrannsakan fann polisen ca 400 narkotiska piller, fördelat på 100 st resp tramadol 50mg, alprazolam 1mg, diazepam 10mg och zolpidem 10 mg. Vilket straff kan jag förvänta mig? Är 40+ och har fast arbete, inte tidigare straffad. Och är det skäligt med en väntetid på (hittills) nio månader mellan första förhöret och det andra? Mvh

Lawline svarar

Hej! Narkotikabrotten delas in i tre kategorier: _ringa narkotikabrott_, _narkotikabrott_ samt _grovt narkotikabrott_. För _ringa narkotikabrott_ döms den som innehar mindre mängder narkotika för eget bruk eller har konsumerat narkotika. Om narkotika har överlåtits eller om gärningsmannen har innehaft den i överlåtelsesyfte bör tillämpningen av ringa narkotikabrott i princip vara uteslutet. Straffet är från böter till 6 månaders fängelse, se 2 § Narkotikastrafflagen, hädanefter NSL. För _narkotikabrott_ döms den som innehar något större doser eller säljer mindre mängder narkotika. Straffsatsen är upp till tre års fängelse, se 1 § stycke 2 NSL. För _grovt narkotikabrott_ döms den som hanterar större mängder narkotika, eller om gärningsmannen visat särskild hänsynslöshet (som att man till exempel har sålt till barn och ungdomar). Straffsatsen är från 2 år till 10 års fängelse. Vid upprepade särskilt grova narkotikabrott kan straffet dock förlängas ända upp till 18 års fängelse, se 3 § NSL. I ditt fall kan vi utesluta grovt narkotikabrott då jag har väldigt svårt att tro att ditt innehav skulle anses som grovt. Kvar återstår då således antingen att du riskerar att dömas för ringa narkotikabrott eller för narkotikabrott av normalgraden. Som jag har nämnt ovan så skiljer sig straffskalan åt beroende på vilken kategori narkotikabrott domstolen väljer att döma dig för. Jag kan inte ge dig ett exakt svar på hur de kommer att bedöma ditt narkotikainnehav och vilket straff du kan förvänta dig. Detta beror på att ett eventuellt straff bestäms av en mängd olika faktorer. Som exempel på detta är huruvida förundersökningsledaren, polis eller åklagaren tolkar syftet med ditt innehav av tabletterna. De omständigheter som i rättspraxis mest torde påverka gränsdragningen mellan ringa brott och brott av normalgraden är arten av narkotika samt mängden. Du skriver att polisen fann cirka 400 stycken narkotiska piller, fördelat på 100 stycken respektive tramadol 50 mg, alprazolam 1 mg, diazepam 10 mg och zolpidem 10 mg. Mängden tabletter är i normalfallet inte fler än att de sannolikt torde falla in under 2 § NSL, det vill säga ringa narkotikabrott. Men om omständigheterna visar annat kan det även anses att brottet bör falla under 1 § NSL. Exempelvis kanske förundersökningsledaren tror att ditt syfte med innehavet av tabletterna har varit att de senare skall överlåtas och du kan då komma att dömas för narkotikabrott enligt 1 § NSL. Du riskerar i så fall att få fängelse upp till tre år. Som jag redan nämnt så är det väldigt svårt att ge ett entydigt svar på frågan vilket straff du kan tänkas komma att dömas till. Det finns även andra former av påföljder än fängelse och böter så som till exempel skyddstillsyn och villkorlig dom som kan bli aktuella. Rätten kommer att ta hänsyn till din personliga situation, tidigare brottslighet med mera. Jag vill upplysa dig om att jag har hittat ett rättsfall där domstolen har tagit viss hänsyn vid påföljdsfrågan till att den dömde sannolikt skulle förlora sitt arbete. Se rättsfallet på https://lagen.nu/dom/rh/2007:86 och läs för mer information. Se även 29 kapitlet Brottsbalken som reglerar vad domstolen skall ta hänsyn till när de bedömer brottets straffvärde. Angående frågan om det är skäligt med 9 månader (hittills) mellan det första respektive det andra förhöret så stadgar 23 kapitlet 4 § Rättegångsbalken att en förundersökningen skall bedrivas så att inte någon onödigt utsättes för misstanke eller får vidkännas kostnad eller olägenhet. Förundersökningen skall bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medgiver och om det inte längre finns någon anledning till förundersökningens fullföljande så skall den läggas ned. Förundersökningsledaren skall således följa den så kallade "skyndsamhetsprincipen". Det finns dock ingen fast tidsram vilken anses som skälig. Justitieombudsmannen har vid ett flertal tillfällen kritiserat åklagarmyndigheten och polismyndigheten för långsam handläggning av förundersökningar. Det är svårt att ge något exakt svar på hur lång tid det får ta med tanke på hur olika omfattande förundersökningar kan vara och beroende på vilken typ av brott saken gäller. Länk till Narkotikastrafflagen: https://lagen.nu/1968:64 Länk till Rättegångsbalken: https://lagen.nu/1942:740#K23 Länk till Brottsbalken: https://lagen.nu/1962:700 Jag hoppas att jag kunde vara till hjälp. Med vänliga hälsningar
Emelie GärdeRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Straffrätt och Påföljder? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo