Susanne Lantto |Hej! Tack för din fråga.Enligt 4:2 utmätningsbalken (https://lagen.nu/1981:774#K4) har kronofogdemyndigheten rätt att utmäta egendom, vilket inkluderar arv. Det finns emellertid åtgärder som kan vidtas för att undvika detta.Det första alternativet är att din mor skriver in i sitt testamente att din arvslott inte får bli föremål för utmätning. Borgenärerna får därmed inte tillgång till arvet, vilket framgår av 5:5 utmätningsbalken. Föreskriften i testamentet bör utformas på ett klart och tydligt sätt för att undvika feltolkningar. Om du ändå vill överlåta ditt arv till dina barn finns möjligheten att upprätta ett arvsavtal enligt 17:2 ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637). Detta innebär att du skriftligen hos arvlåtaren (din mor) klargör att du vill avstå från din arvsrätt till förmån för dina barn. Detta kan ske genom att din mor i sitt testamente uttrycker en önskan om att din andel ska överlåtas till dina barn, varefter du skriftligen godkänner detta. Det skriftliga godkännandet är en förutsättning för att arvsavtalet ska bli giltig. Det är även viktigt att det uttryckligen framgår att det är till förmån för dina barn, för annars räknas det som att även de avstått från arvet enligt 17:2 3 st ärvdabalken. Borgenärerna har ingen rätt att ta framtida arv, utan detta kan endast bli aktuellt då arvskiftet sker vid arvlåtarens död. För att vara säker på att borgenärerna inte får tillgång till arvet bör du vidta någon av ovan nämnda åtgärder innan arvskiftet. I praxis har en avsägelse av arvet efter arvskiftet betraktats som en gåva istället för arvsavsägelse. Detta får betydelsen att borgenärerna kan begära att gåvan återgår till dig för att sedan kunna kräva sin rätt till betalning. Med vänliga hälsningar,

Oscar Campos |Hej,Långivaren är den som tar ställning till vilka krav som ska ställas på borgensmannen. Detta ligger i långivarens intresse eftersom denne vill ha säkerhet för lånet. I Finansinspektionens allmänna råd angående konsumentkrediter, framhålls bl.a. att en borgensman bör kunna förutsätta att långivaren prövar dennes betalningsförmåga. Vidare framhålls att borgensmannen bör bli informerad om borgensåtagandets innebörd.Det låter inte som att du har de bästa förutsättningarna för att erbjuda långivaren tillräcklig säkerhet, men detta är upp till långivaren att bestämma.Med vänliga hälsningar,

Lovisa Hedlund |Hej, och tack för din fråga! Du har ingått ett avtal med företaget,  och du har fått en vara i utbyte mot att du ska betala. Eftersom betalning  inte skett har företaget en fordran (anspråk på betalning) på  dig. Fordringar som näringsidkare har på konsumenter preskriberas (upphör att gälla) efter 3 år enligt 2 § 2 st preskriptionslagen https://lagen.nu/1981:130#P2S1.  Om du kontaktar företaget om denna betalning är därför upp till  dig, men företaget har alltså rätt att kräva betalning inom 3 år  från det att du köpte iPaden. Med vänlig hälsning

Mattias Garrido |Hejsan! Vad uppskattat att Ni vänder  Er till oss på Lawline! Ni gjorde helt rätt att neka (bestrida) betalningsföreläggandet från Kronofogden eftersom de inte gör en prövning i sak utan endast en enkel prövning av fodringen. Ni bör definitivt ha advokat eller ombud i tingsrätten. Vad gäller fodringen som sådan gäller följande. Det bästa sättet att försvara Er mot hans anspråk är att neka att ett avtal har ingåtts. Det vill säga bestrida att ni avtalade att han skulle få betalt för sitt arbete. Ni ska hävda att Ni inte hade för avsikt att blir rättsligt bunden i och med hans arbeten. Enligt NJA 1975 s. 298 har Högsta domstolen uttalat att, det principiellt bör utgå ersättning för arbete av sådan art och omfattning att lön brukar utgå, även om ingenting har avtalats. Med detta gäller inte i personliga förhållanden som t. ex vänner vid tillfälliga behov gör åt varandra. Detta måste Ni alltså trycka på i tingsrätten; att Ni var i ett förhållande och att han utförde arbetet i egenskap av vän eller pojkvän. Vad gäller hans saker har Ni ingen rätt att hålla kvar dem och Ni bör därför utge dem. Lycka till! Mvh Lawline

Victoria Lindberg | Tack för din fråga. Begreppet ”obestånd” definieras i 1 kap 2 § konkurslagen som att gäldenären inte rätteligen kan betala sina skulder och oförmågan inte är tillfällig. Om en av ledamöterna i styrelsen inte kan betala sin del och det inte bara är tillfälligt ses det som att ledamoten är på obestånd och det solidariska betalningsansvaret blir aktuellt. Regresskravet innebär att de som solidariskt tvingats betala för en ledamot har möjlighet att kräva tillbaka pengarna de tvingats betala om ledamoten senare har pengar. Hälsningar, Victoria Lindberg

Viktor Persson |Hej, och tack för att du kontaktar Law-Line med dina frågor!En möjlighet är att du skulle kunna överlåta ditt skuldebrev till ett företag som specialiserar sig på att driva in skulder. Då skulle då antagligen få överlåta ditt skuldebrev för ett mindre värd än vad det är utställt till, med tanke på att det inte är en alldeles säker investering.Vidare skulle du kunna ansöka om handräckning hos kronofogden. Här skulle kronofogden kunna mäta ut diverse egendomar som din låntagare äger, vilket det kanske finns en del utav trots att hon har en dålig lön. Genom detta förfarande hade du satt press på låntagaren. Du hade t.ex. i samband med detta kunnat meddela låntagaren om vilka konsekvenser en betalningsanmärkning har, och på så vis ökat dina chanser att få tillbaka dina pengar. Ofta har kronofogden en påtryckningsfunktion som börjar verka redan i det ögonblick låttagaren märker att ett brev har kommit från kronofogden, och därför är detta ett alternativ som kanske ändå hade fungerat.Ett ytterligare alternativ hade ju kunnat vara att ni omförhandlade lånet. Kanske kan det lån som du har ställt ut i pengar omförhandlas till att återbetalas in natura? T.ex. genom tjänster eller dylikt?Annars är det svårt att hitta lösningar på denna typen av problem. Oftast är det att föredra att man kontrollerar någons betalförmåga innan man beslutar sig att ge ett lån, eftersom det är svårt att få tillbaka sin pengar från en insolvent låntagare.

Mats Carlasjö |Hej och tack för din fråga!En dubbeldisposition, eller tvesala, är en sakrättslig konflikt där egendom först sålts till köparen A och därefter till B. Utgångspunkten i dessa situationer är att den första köparen A har bättre rätt till egendomen än den andra köparen B. Detta framgår av 1 kap. 5 § Handelsbalken. Vad gäller lösöre kan dock köpare B godtrosförvärva egendomen och därmed få bättre rätt till lösöret än A. Av 2 § lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre framgår att om någon förvärvar lösöre från någon annan som hade egendomen i sin besittning men som varken var ägare till den eller behörig att förfoga över den på det sätt som skett, får förvärvaren äganderätt till egendomen, om han har fått den i sin besittning och var i god tro. Som framgår av bestämmelsens ordalydelse krävs att köpare B var vid god tro vid besittningstagandet. Om B skulle försättas i ond tro mellan tidpunkten för avtalets ingående och besittningstagandet så har denne följaktligen inte varit i sådan god tro som krävs för ett godtrosförvärv av lösöre. Handelsbalken finner du https://lagen.nu/1736:0123_2 Lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre finnerdu https://lagen.nu/1986:796 Vänligen,

Farhad Niroumand |Hej Matilda,Tack för din fråga.Du behöver förstås aldrig betala för något du inte har beställt. Ofta brukar de som skickar bluffakturor hota med kronofogden eller domstol. Du ska bestrida alla de oönskade fakturor som du har fått. Du bestrider fakturan genom att stryka ett streck över den och skriver "Bestrider betalningsansvar, ej beställt". Du kan bestrida fakturan per rekommenderat brev, e-post eller fax. Gör även en polisanmälan då bluffakturor är försök till bedrägeri. Inkassobrev ska du bestrida på samma sätt som ovan. Motivera varför du bestrider och skicka med kopia på tidigare bestridande.Om betalningskravet lämnas hos Kronofogden så får du ett brev från dem. Bestrid även detta omgående, annars blir fordran fastställd som en skuld. Skriv att du bestridit fakturan och att det inte finns någon skuld. Vänliga hälsningar,