Särkullbarn som efterarvingar

2007-01-16 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Min fråga gäller bouppteckning. Min man dog okt.2002. Jag anlitade en bekant jurist för bouppteckningen och litade fullständigt på honom. Min man hade 2 barn med två olika kvinnor, ett före äktenskapet och ett under vårt äktenskap och vi hade ett gemensamt. Mammorna kunde inte vara närvarande vid bouppteckningen så det dröjde länge innan den var klar pga en av de inte hade skrivit under men till slut var den klar nov 2005, fick jag veta igår kväll!!!!....Jag hade inte fått ett enda papper eller bekräftelse på att det var avslutat och att boet hade 28.000 kr! Juristen ringde mig och sa att en av mammorna hade ringt honom och sagt att hon ville ha pengarna till barnet...jag hade ingen aning och var förvånad. Har pratat med skatteverket och de sa att de stämmer och att jag kan välja att betala, hälften är till mig och resten alltså 14.000 ska delas på 3 barn. Men jag har inga pengar nu, jag studerar och får stuiemedel. Om jag inte betalar nu så kommer dessa barn, som inte är mina, vara bodelägare när jag dör...stämmer det? vad händer om jag gifter mig, är de ändå delägare? vad göra? Hjälp....jag litar inte heller på juristen eftersom han skickade aldrig papper till mig och jag visste ingenting. Hjälp snälla!!
Kimmie Johansson |Hej! Om barnen inte får ut sin andel nu så blir de efterarvingar i ditt dödsbo och huvudregeln är att de tillsammans då ärver hälften av din kvarlåtenskap. Du kan fritt förfoga över egendomen du nu får från din makes dödsbo men du kan inte testamentera bort barnens andel till någon annan, 3:2 ÄB. Du kan heller inte ge bort arvet eller liknande medan du är i livet utan att ta tillbörlig hänsyn till din mans barn, 3:3 ÄB. Den förkovran som du genom arbete eller arv eller gåva tillfört din egen kvarlåtenskap räknas bort, det ska helt tillfalla dina arvingar och din mans barn skulle då få dela på det som var innan du till exempel jobbade ihop mer pengar. Är det dock så att du har minskat deras arv genom att ge gåvor utan tillbörlig hänsyn till barnen så kan de få rätt till lika stor del av den värdeökning du har arbetat ihop som du då har givit bort, 3:4 ÄB. Denna huvudregel om att dela din kvarlåtenskap på hälften har dock undantag, 3:2 ÄB som innebär att barnen tillsammans inte tar hälften av din kvarlåtenskap i efterarv utan den andel de är berättigade till. Detta undantag aktualiseras i flera situationer, bland annat om det finns enskild egendom, testamente, dold samäganderätt eller jämkning av äktenskapsförord med i bilden. Jag kan inte gå igenom alla situationer här, de exempel jag räknat upp torde inte vara ovanliga. Ert gemensamma barn blir automatiskt efterarvinge men din mans särkullbarn har rätt att få ut sin arvslott omedelbart 3:1ÄB om de inte själva väljer att avstå från arvet. Mamman kan alltså för barnets räkning nu kräva att få ut barnets andel. Detta barn blir då inte efterarvinge om arvet tas ut nu. Man har i regel inte rätt till annat än en värdeandel av kvarlåtenskapen, man kan så att säga inte utfå någon specifik sak såvida den avlidne inte så önskat. I detta fall är det kanske möjligt att istället för rena pengar låta barnet ärva något som tillhört den avlidne som motsvarar värdet? Gällande bouppteckningen så verkar det lite underligt att det har tagit sådan tid, meningen är att den ska upprättas senast 3 månader efter dödsfallet, men denna frist kan förlängas av Skatteverket, 20:1 ÄB. Jag tycker att du bör tala med juristen som handlagt bouppteckningen och begära en förklaring av vad som har gjorts. Om du helt saknar förtroende för denne kan du vända dig till en annan jurist. Det är svårt att för mig säga något mer om själva bouppteckningen men skatteverket ska registrera denna och också se att allting är i sin ordning. Om juristen har advokattitel och har begått något fel kan du anmäla detta till Advokatsamfundet. Lagtexten hittar du http://www.lagen.nu/1958:637. MVH

Icke underskrivet anställningsavtal

2007-01-12 i Övrigt
FRÅGA |Om anställningsavtal har skrivits, men inte undertecknats av varken arbetsgivare eller anställd, vad gäller då? Finns rättigheter och skyldigheter ändå vad gäller t.ex uppsägningstid, förbindelse till att inte arbeta med konkurrerande verksamhet efter anställningens slut, osv? Om det spelar någon roll så har anställningen varat i 5 år.
Daniel Waerme |Hej! Till att börja med kan nämnas att anställingsavtalet inte kräver någon särskild form - det behöver alltså inte vara skriftligt. Regler kring anställningen återfinns i Lagen om anställningsskydd (LAS), se http://www.lagen.nu/1982:80. LAS innehåller en rad tvingande regler men även vissa dispositiva, dvs regler som kan avtalas bort av parterna antingen genom anställningsavtal eller genom kollektivavtal. I fallet råder således inget tvivel om att ett anställningsavtal kommit till stånd. Om tvist uppstår om vad som avtalats mellan parterna kan olika faktorer spela in. Vid avtalstolkning försöker domstolen, om tvisten går så långt, utröna vad parterna hade för avsikt med avtalet - den gemensamma partsavsikten. Givetvis spelar i första hand tvingade regler in. Vidare kan vad som tolkningsvis kan anses ha avtalats utfylla avtalet. Partsbruk, sedvänja inom branschen och dispositiva regler är exempel på andra tolkningsdata. De dispositiva reglerna bör åsidosättas endast när klara tolkningsdata föranleder det och det tydligt framgår att parterna avsett att avtala bort dem. Särskilt regler som tydligt syftar till att exempelvis skydda en svagare part. Att parterna genom sk konkludent handlade uppträtt som om avtalet vore underskrivet, talar för att den gemensamma partsavsikten varit att ge rättsverkan åt de i kontraktet omnämnda bestämmelserna. Om parterna t ex tillämpat vissa bestämmelser i avtalet som avviker från LAS dispositva regler under anställningstiden skulle detta kunna tyda på att parterna de facto avtalat bort de dispositiva reglerna och att de skriftliga avtalet uttrycker den gemensamma partsviljan. Jag ställer mig dock personligen särskilt tveksam till att ålägga arbetstagare långtgående förpliktelser, t ex klausuler om förbud mot att bedriva konkurrerande verksamhet efter anställningen, genom utfyllning av anställningsavalets innehåll på detta vis. Den part som hävdar att avtal med visst innehåll slutits har bevisbördan härför. Med vänliga hälsningar

Sekretess för journaler?

2007-01-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Har jag rätt att läsa min döde fars journaler?
Vilma Herlin |Sekretess för uppgifter om enskilds personliga förhållanden inom hälso- och sjukvården regleras i sekretesslagens 7 kap 1-3 §§, se http://lagen.nu/1980:100. Paragraf 1c innebär att din fars uppgifter kan lämnas ut om det står klart att din far eller någon honom närstående inte lider men om uppgifterna lämnas ut. Presumtionen är alltså för sekretess, och denna gäller även i förhållande till anhöriga. Om uppgifterna kan lämnas ut avgörs efter en skadeprövning, dvs hur stort men din far eller någon närstående lider om uppgiften lämnas ut. Frågan om utlämnande av uppgifter om avliden person har prövats i domstol, bland annat i ett rättsfall från regeringsrätten (RÅ 1982:2:66) och från kammarrätten (kammarrättens dom den 7 december 2005 i mål nr 6686-05). Det senare fallet gällde en dotter som ville ta del av sin avlidna moders journaler. I båda fallen befanns uppgifterna kunna lämnas ut utan men. Så troligtvis borde du efter en sekretessprövning vad gäller din fars journaler få ta del av dem. Mvh

Ändring av beslut på extra föreningsstämma

2007-01-13 i Föreningar
FRÅGA |Kan ett anläggningsbeslut upphävas/förändras på en extrastämma? T ex borttagande av kabelTV anläggning då sådan finns i anläggningsbeslut? Vad krävs?
Susanne Sjölander |Av din fråga framgår inte vilken typ av sammanslutning alternativt offentligrättsligt organ som beslutet tagits i, men jag har antagit att det gäller en bostadsrättsförening. Om beslutet tagits av en bostadsrättsförening (ekonomisk förening) kan ett nytt beslut (samt upphävning/förändring i frågan) fattas vid en extra bolagsstämma. Som huvudregel gäller att det beslut som majoriteten röstat för, av dem som röstat på stämman, gäller. Om det i stadgarna till föreningen står inskrivet något om att en kabelTV-anläggning ska uppföras, är kraven på att kunna ändra detta beslut högre. För att ändra stadgarna krävs som huvudregel att samtliga röstberättigade i föreningen är ense om det hela, se http://www.lagen.nu/1991:614#R64 , kapitel 9:23-24 Bostadsrättslagen. Jag hoppas detta gav lite vägledning, men om jag missuppfattat din fråga får du gärna höra av dig igen så ska jag försöka hjälpa till! Mvh

Planenliga avbetalningar enl skuldebrev

2007-01-12 i Alla Frågor
FRÅGA |Gällande skuldebrev utan bestämd förfallodag men med en avbetalningsplan som inte har följts. Kan jag begära betalning för hela beloppet?
Daniel Waerme |Hej! Om förfallotid ej är avtalad är gäldenären pliktig att infria skuldebrevet när borgenären kräver det och äger rätt att betala så snart han själv vill. (5 § Skuldebrevslagen, se http://www.lagen.nu/1936:81) Olika regler gäller beroende på om skuldebrevet är ett enkelt eller ett löpande skuldebrev. Huruvida det är löpande eller enkelt framgår av 11 § (löpande) och 26 § (enkelt). Jag utgår, med tanke på din fråga, att du förvärvat ett skuldebrev och att det efter förvärvet visat sig att gäldenären gjort avbetalningar till den gamla borgenären men att dessa inte följt den på skuldebrevet upprättade avbetalningsplanen. (Detta antagande bygger på att du skriver "avbetalningsplan som inte har följts". Om gäldenären betalar efter en avbetalningsplan till en och samma borgenär kan borgenären självfallet inte hävda att gäldenären skall betala igen.) 1. Löpande eller enkelt skuldebrev Ett löpande skuldebrev är ställt till innehavaren ("till innehavaren") eller till viss man eller order ("till N.N eller order") Skuldebrev varav ej framgår till vem betalning skall erläggas jämställs med innehavarskuldebrev. Ett enkelt skuldebrev är ställt till viss man ("till N.N"). 2. Löpande skuldebrev Om du förvärvat skuldebrevet utan vetskap om att gäldenären gjort de ifrågavarande avbetalningarna kan du kräva betalt för de betalningar som avser datum som inte inträffat enligt avbetalningsplanen. (16 §) Förvärvaren skall kunna räkna de betalningar som förfallit enligt avbetalningsplanen (datum som passerat) som betalda - och vice versa. Om betalningarna erlagts enligt avbetalningsplanen, dvs har betalats i förskott, krävs att gäldenären har gjort anteckning, som inte lätteligen kan avlägsnas, på skuldebrevet. Om gäldenären betalat i förskott men inte gjort en sådan anteckning, kan du kräva betalt. (15 § 3 st.) 3. Enkelt skuldebrev Gäldenären kan i detta fall göra samma invändningar gällande mot dig som mot den gamla borgenären. (27 §) Detta innebär att gäldenären, om han eller hon kan bevisa att betalning erlagts, inte behöver betala igen oavsett om betalningen erlagts planenligt eller inte. Om något i mitt svar är oklart eller om jag gjort något felaktigt antagande tveka inte att höra av dig igen. Med vänliga hälsningar

Övertagande av bolån vid skilsmässa

2007-01-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Vi ska skiljas och har ett hus gemensamt. Skulden är 398 375:- och huset är värderat till ca 400 000 + - 25 000 Nu vill jag försöka bo kvar i huset. Hur ska vi göra det enklast, förlorar jag något om jag bara övertar lånen på huset? Eller????
Carl Johan Zimdahl |Hej, En lösning som innebär att du tar över din makes hälft av de gemensamma lånen är precis som du säger förmodligen det enklaste. Halva lånet motsvarar ju i ditt fall nästan på kronan halva husets värde. Så under förutsättning att den värdering som gjorts av huset är korrekt, så är detta en lämplig lösning. Det skall dock sägas att ett sådant övertagande av lån i regel måste godkännas av långivaren, dvs banken i det här fallet. Vänligen,

Misstänkt för brott men ej straffmyndig

2007-01-13 i Alla Frågor
FRÅGA |Hello, om jag blir anhållen för ett brott, och vägrar uppge några uppgifter och om det inte finns så mycket chans att jag kan bli identifierad - hur länge kan polisen hålla mig och vad har jag isåfall för rättigheter om jag inte är straffmyndig? Får jag bara gå då?
Miranda Berg |Hej, Om någon som är straffmyndig blir anhållen för ett brott kan denne vara anhållen i högst tre dygn innan åklagaren måste besluta om häktning. Även en person som inte kan identifieras kan anhållas och häktas, möjligheterna är till och med något större att anhållla eller häkta en sådan person (se 24 kap Rättegångsbalken http://lagen.nu/1942:740#K24). Detta gäller bara den som är straffmyndig. Om du vägrar att uppge några uppgifter och inte kan bli identifierad, kan dock inte polis och åklagare veta att du inte är straffmyndig. Då förlorar du det speciella skydd som man har när man är under 15 år. Det är viktigt att notera skillnaden mellan att vara intagen för förhör, att vara gripen och att vara anhållen! Är man intagen för förhör är man skyldig att stanna kvar högst 12 timmar om man är straffmyndig och högst 6 timmar om man är under 15 år. Är man misstänkt för brott kan man gripas. Ett anhållande är det dock endast åklagaren, och inte polisen, som man besluta om. Är man under 15 år, och alltså inte straffmyndig, kan man överhuvudtaget inte anhållas. Men detta innebär inte att du "bara får gå". Polisen får hålla kvar dig för att överlämna dig till föräldrar, annan vårdnadshavare eller till socialtjänsten, se 14§ Lagen om unga lagöverträdare http://lagen.nu/1964:167#P14. Vad som händer mer beror såklart på hur allvarligt brottet som du misstänks för är. En utredning rörande brottet kan komma att inledas, vårdnadshavare ska i så fall genast underrättas och kallas till förhör, liksom socialnämnden som ska yttra sig i utredningen. Åklagaren kan besluta om beslag av föremål, husrannsakan eller kroppsvisitation. Dessutom kan åklagaren begära prövning hos domstol om huruvida du begått brottet. En sådan rättegång kallas bevistalan. Där kan bara slås fast att du har begått brottet, men du kan inte dömas till något straff. Istället kommer åtgärder att vidtas inom de sociala myndigheterna. Se hela Lagen om unga lagöverträdare http://lagen.nu/1964:167, särskilt 31-38§§. Vänligen

Regler kring livsmedelshygien och tamdjur i butiker

2007-01-15 i Alla Frågor
FRÅGA |Var står det om att man inte får ha hund/pälsdjur i livsmedelsbutik. Mvh Christer
Ingela Höggren |Hej, I enlighet med God Hygien Praxis och annan praxis inom området livsmedelshygien anses butiksinnehavare vara skyldiga att motverka att tamdjur får tillträde till livsmedelsbutiker. Detta är även reglerat på europanivå genom EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (som du kan läsa här: http://www.slv.se/upload/dokument/Lagstiftning/2000-2005/F%20852-2004%20livsmedelshygien.pdf). Där anges att adekvata förfaranden skall finnas för att förhindra att tamdjur får tillträde till platser där livsmedel bereds, hanteras eller lagras (eller, om den behöriga myndigheten tillåter detta i särskilda fall, för att förhindra att sådant tillträde leder till kontaminering). I övrigt är naturligtvis butiksinnehavaren berättigad att ställa ytterligare krav på de som besöker butiken och ofta kan man se skyltar vid entrén som visar vad som är otillåtet att ta med in i butiken. På Livsmedelsverkets hemsida (http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=1858) hittar du mer information om regler kring livsmedelshygien.