Kan jag tacka nej till ett erbjudande om ett vikariat utan att gå miste om min företrädesrätt till återanställning?

2021-04-17 i Övrigt
FRÅGA |Hej igen beskriver lite mer utförligt i min fråga angende lagen om återanställningsrätt. Jag är tillsvidareanställd sen februari 2020, och anställd hos företaget sen juni 2018 och blev varslad pga arbetsbrist. Jag har skrivit på uppsägningspappret men redan nu under uppsägningstiden har jag blivit erbjuden sommar vikariat där det inte framkommer specifik tidsperiod. Men semester tidsperioden hos företaget kommer att vara mellan v. 26-v. 32 men kan kräva upplärning på ytligare 3 veckor. Arbetsbeskrivningarna är likt det jag gör nu. Min fråga är om jag kan mista min företrädesrätt på återanställning om jag tackar nej till detta erbjudande?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vi ska kika i anställningsskyddslagen (LAS) för att besvara din fråga.För att kunna tacka nej till ett erbjudande utan att mista din företrädesrätt till återanställning krävs att arbetsgivaren har lämnat ett oskäligt arbetserbjudande (27 § 3 stycket LAS). Frågan om huruvida ett erbjudande är skäligt eller oskäligt varierar från fall till fall och beror på många olika omständigheter.Praxis på området som kan belysas är följande:AD 1982 nr 158 behandlade ett fall där en arbetstagare som varit anställd i 5 år ansågs ha rätt att avvisa ett erbjudande om tidsbegränsad anställning om 3 månader utan att förlora företrädesrätten.I AD 1977 nr 159 meddelade arbetsdomstolen att om man inte har tillräckliga kvalifikationer för den tjänst som erbjudandet avser är det ok att tacka nej till erbjudandet som då anses vara oskäligt.I RF 1986:48 ansågs det tillåtet att tacka nej till ett erbjudande om arbetsuppgifter som låg under en arbetstagares kompetens. I ditt fallDet är alltså en svår bedömning som tar hänsyn till många olika aspekter. Det ska dock noteras att man inte endast kan tacka nej till ett skäligt erbjudande bara för att invänta en "bättre" anställning.Mot bakgrund av rättsfallen skulle jag göra bedömningen i ditt fall att eftersom du bara haft en tillsvidareanställning i drygt ett år är inte erbjudandet om vikariatet i och för sig oskäligt. En annan anställningsform är alltså inte oskäligt i och för sig. Inte heller verkar vikariatet löpa på särskilt kort tid, snarare tvärt om eftersom någon specifik tidsperiod inte angetts. Du skriver dessutom att arbetsbeskrivningarna till vikariatet är likt det du gör nu. Det inte rör sig därför om ett erbjudande du har tillräckliga kvalifikationer till att utföra. Inte heller verkar det röra sig om ett erbjudande som ligger under din kompetens.Mot bakgrund av dessa rättsfall och i jämförelse med omständigheterna i ditt fall skulle jag alltså säga att vikariatet skulle anses vara ett skäligt erbjudande och att du måste tacka ja till det för att inte gå miste om din företrädesrätt till återanställning (27 § 3 stycket LAS).Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Fråga om upprättande av äktenskapsförord

2021-04-17 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej Jag och flickvännen ska gifta oss om några månader och vi vill skriva på en äktenskapsförord, där allt ska vara enskild egendom ( sparande, aktier, fonder mm. , de som finns innan och de som kommer efter giftermål , alltså vi kommer att sköta var för sig vår ekonomi) Däremot vi vill att allt vi kommer att köpa tillsammans 50/50 som t.ex. hus, fritidshus, samt sparande som vi kommer att ha i en gemensam sparkonto ska hälftendelas vid en skilsmässa, är det möjligt att göra det. Tack
Nora Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur ni genom ett äktenskapsförord kan se till att fördelningen av er egendom blir som ni önskar.Grundläggande principerRegler om äktenskapsförord hittas i Äktenskapsbalken (ÄktB).Utgångspunkten är att all egendom du och din framtida maka/make äger är giftorättsgods i den mån den inte är enskild (7 kap 1 § ÄktB). Ett sätt att göra egendomen enskild på är genom att upprätta ett äktenskapsförord (7 kap 2–3§§ ÄktB). Det är viktigt att formkraven för äktenskapsförord är uppfyllda så att äktenskapsförordet är giltigt: det ska vara skriftligt, det ska vara undertecknat av båda makarna och det ska vara registrerat hos Skatteverket (7 kap 3 § 2–3 st ÄktB).Bedömningen i ditt fallDet är bra om ni är så tydliga som möjligt i erat äktenskapsförord för att undvika frågetecken eller tvister i framtiden om innehållet. Du skriver att ni vill att egendom som aktier, sparande och fonder mm. ni haft sedan tidigare ska vara enskild egendom. Detta går att göra, men det är viktigt att ni specificerar vilka individuella konton det gäller. Det är även viktigt, om ni vill ha det så, att skriva in att avkastning till följd av den enskilda egendomen också ska vara enskild egendom. Annars är huvudregeln att avkastning till enskild egendom är giftorättsgods ( 7 kap 2§ 2 st ÄktB). Det ni inte anger är enskild egendom, och köper senare som hus, fritidshus och gemensamt sparande kommer automatiskt att vara giftorättsgods och därför ingå i bodelningen vid en eventuell separation (10 kap 1§ ÄktB). Den egendom (giftorättsgodset) som ingår i bodelningen kommer efter att eventuella skulder dragits av att delas lika mellan er (11 kap 3§ ÄktB).Sammanfattning och rådDet går att bestämma att viss egendom ska vara enskild egendom och att annan ska ses som giftorättsgods och därför delas lika vid en eventuell separation, precis som ni önskar. Då ni vill göra bestämd egendom enskild är det extra viktigt att vara specifik så att det inte uppstår frågetecken och osäkerhet i framtiden, särskilt då ni vill att viss egendom ni köper i framtiden också ska ses som enskild egendom. Ni är varmt välkomna att boka en tid hos en av våra duktiga jurister för att få hjälp att upprätta ett äktenskapsförord, detta kan du göra här. Vi erbjuder även fast pris för upprättande av äktenskapsförord, läs mer om det här.Trevlig helg! Vänligen,

Förlorar jag min återanställningsrätt om jag tackar nej till ett erbjudande om sommarjobb?

2021-04-17 i Övrigt
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angende lagen om återanställningsrätt. Jag är tillsvidareanställd och blev varslad pga arbetsbrist. Jag har skrivit på uppsägningspappret men redan nu under uppsägningstiden har jag blivit erbjuden sommar jobb där det inte framkommer tidsperiod. Min fråga är om jag kan mista min företrädesrätt på återanställning om jag tackar nej till detta erbjudande?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågan berör företrädesrätt till återanställning vilket behandlas i anställningsskyddslagen (LAS).Ska man tacka ja eller nej till ett jobberbjudande?Om en arbetsgivare lämnar ett skäligt erbjudande om återanställning måste man tacka ja till det för att inte gå miste om sin återanställningsrätt (27 § 3 st LAS). Det innebär alltså att om arbetsgivaren erbjuder ett oskäligt arbetserbjudande så kan arbetstagaren avvisa det erbjudandet utan att förlora sin företrädesrätt. Frågan är alltså om erbjudande om sommarjobb är ett sådant skäligt erbjudande du måste tacka ja till, eller om det istället ska anses vara oskäligt och som du därför kan tacka nej till.Vad som räknas som ett skäligt erbjudande varierar från fall till fall. Arbetsdomstolen har i sin rättspraxis meddelat att ett erbjudande om visstidsanställning om 3 månader varit oskäligt för en anställd som varit anställd i 5 år hos arbetsgivaren (AD 1982 nr 158). AD sa att om det föreligger risk för att arbetstagaren skulle gå miste om erbjudanden om tillsvidareanställning är erbjudandet inte något som skäligen borde antas.Jag vet inte hur länge du har varit anställd, om arbetsuppgifterna du kommer få under sommarjobbet är samma/liknande som de du hade under tillsvidareanställningen etc. Du skriver dock att erbjudandet inte har någon begränsad tidsperiod vilket troligtvis skulle tala för att erbjudandet är skäligt och som du därmed bör tacka ja till för att inte riskera att gå miste om din företrädesrätt.Avslutning och rådJag kan tyvärr inte göra någon närmare bedömning i ditt fall eftersom jag som sagt vet för lite om omständigheterna kring din tidigare anställning. Om det är så att du har varit anställd många år hos arbetsgivaren (ca 5 år kanske) så är erbjudandet nog inte skäligt mot bakgrund av det rättsfall jag redovisade för ovan. Om du har varit anställd kortare tid, kanske något/några år, skulle jag nog säga att erbjudandet troligtvis skulle bedömas som skäligt (särskilt mot bakgrund av att anställningen inte verkar tidsbegränsad). Du bör därmed tacka ja till erbjudandet för att inte riskera att förlora din återanställningsrätt.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Måste jag betala ut full månadslön om arbetstagaren inte arbetat sina 40 timmar i veckan?

2021-04-17 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Jag som företagare har anställt nån med månadslön och 40 timmar per vecka får han jobba!Min fråga är om han inte har kört 40 timmar per vecka, måste jag trots betala ut sin lön som finns i avtalet?? Eller betalar man de timmarna som han har jobbat??
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.De grundläggande skyldigheterna som följer med anställningsförhållandet är att arbetstagaren har en arbetsskyldighet och arbetsgivaren har en skyldighet att betala lön.Måste man betala ut full lön trots att arbetstagaren arbetat för lite?I detta fall verkar det som att arbetstagaren har ett anställningsavtal som stadgar en rätt/skyldighet att arbeta 40 timmar i veckan och lönen betalas ut månadsvis. Om personen inte har arbetat sina 40 timmar, till exempel för att det finns för lite att göra för att sysselsätta denne, behöver arbetsgivaren ändå betala ut full månadslön. Detta gäller eftersom det i anställningsavtalet regleras just en månadslön. Arbetstagaren har alltså enligt anställningsavtalet rätt till en månadslön.Hade lönen enligt anställningsavtalet till exempel betalats ut per arbetad timme hade bedömningen dock blivit annorlunda. Då hade ju lönen istället utbetalats per arbetad timme, och för de timmar arbetstagaren inte arbetar utgår därmed inte heller någon lön. Anledningen till att det ser ut så är för att det är arbetsgivarens ansvar att se till att det finns tillräckligt mycket att göra på jobbet. Om det inte finns tillräckligt mycket att göra är det alltså inte arbetstagaren som ska drabbas för det genom en reducerad lön.Som svar på din fråga gäller alltså att ja, du måste betala ut full månadslön trots att den anställde inte arbetat 40 timmar. Hoppas du har fått svar på din fråga,Med vänliga hälsningar,

Vid vilken tidpunkt bedöms vad som ska ingå i en bodelning vid skilsmässa och hur vet man att ett arv ska ingå i denna bodelning?

2021-04-17 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej, Jag har en fundering kring arv och skilsmässa. Min man kommer att få ärva en del av sin mamma som nyligen gick bort. Vi ska nu skilja oss. Hur fungerar det med arv som man ännu inte fått men kommer att få, men förmodligen efter att skilsmässan gått igenom? Kan jag fortfarande få hälften av arvet fast än vi är skilda? Eller hur fungerar det? Hur vet jag om ett arv är utan villkor om att det är enskild egendom?
Hilma Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Först, beklagar jag den tråkiga situationen ni befinner er i just nu.Jag förstår situationen som att du och din man har ansökt om skilsmässa. Din mans mamma har gått bort, och kommer lämna efter sig ett arv till din man. Jag tolkar din fråga som du undrar om du kan få ut hälften av arvet, om din man först får arvet efter er skilsmässa är klar. Jag förstår det även som att du undrar hur du vet om arvet är hans enskilda egendom.Reglerna om bodelning vid skilsmässa finns i äktenskapsbalken, förkortad ÄktB. Jag kommer gå igenom vilka regler som blir aktuella för att sedan använda dessa för att besvara dina frågor.Ingår arv i en bodelning mellan makar?Vid skilsmässa ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom en bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen är det makarnas giftorättsgods som ska ingå och fördelas (10 kap. 1 § ÄktB). Vad som utgör giftorättsgods är sådan egendom som inte är makes enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det betyder att all egendom som inte har ett villkor om att det är en makes enskild egendom, ska ingå i bodelningen.För att ett arv ska ingå i en bodelning så måste det alltså vara makes giftorättsgods. Som utgångspunkt är arv giftorättsgods, om det inte är förenat med villkor om att det ska vara makens enskilda egendom. Ett sådant villkor är att det står i testamente att arvet ska vara enskild egendom (7 kap. 2 § 1 stycket 4 punkten ÄktB). Det betyder att du kan ta reda på om din mans arv efter hans mamma är enskild egendom genom att se om det står i testamente att det ska vara det.Vid vilken tidpunkt ska man vid skilsmässa bedöma vad som ska ingå i bodelningen?Bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om skilsmässa väcktes (9 kap. 2 § 1 stycket ÄktB). Det betyder att det är den egendom som makarna äger vid ansökan om skilsmässa som ska ingå i bodelningen. Om en make har fått ett arv, som maken alltså då äger vid denna tidpunkt, som är giftorättsgods, så ska det alltså ingå i bodelningen. Du nämner att han först kommer få arvet efter skilsmässan är klar, vilket innebär att han inte ägde arvet vid tidpunkten som ni ansökte om skilsmässa. Arvet kommer därför inte ingå i er bodelning.SammanfattningI en bodelning vid skilsmässa mellan två makar ska deras giftorättsgods fördelas mellan dessa. Giftorättsgods är egendom som inte är enskild egendom. Enskild egendom är egendom som är förenat med sådant villkor. Ett arv är som utgångspunkt giftorättsgods, men kan vara enskild egendom, om det står i testamente att det ska vara makens enskilda.För att ett arv ska ingå i en bodelning, måste ena maken äga den ärvda egendomen vid tidpunkten för skilsmässoansökan och vara del av makens giftorättsgods.Svaret på din fråga, utifrån de omständigheter du nämner, är att du kan ta reda på om arvet är enskild egendom om det finns ett testamente och det uttryckligen står att det ska vara din mans enskilda. Även om hans arv inte är enskild egendom, utan giftorättsgods, kommer arvet inte ingå i er bodelning eftersom din make kommer äga detta först när skilsmässan är klar.Jag hoppas jag har besvarat din fråga! Om du har fler funderingar, är du varmt välkommen att ställa dessa till oss på Lawline.Vänligen,

Våldtäkt. Hur mycket får den som utsätts försvara sig?

2021-04-17 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Med anl. av våldtäkter och sexuellt tvång mot kvinnor ställer jag denna fråga!När jag var i tonårsåldern berättade min mor en läskig och troligen sann historia. Den hände på 40-talet. En väninna hade blivit tvingad att utföra oralsex på en man! Hon bet nästan helt av ollonet! Mannen kunde inte attackera henne och hon lyckades ta sig hem och anmälde händelsen till Landsfiskalen. Mannen blev dömd, men kvinnan gick fri! Vad skulle en sådan händelse leda till idag, rättsligt??Skulle bli väldigt glad för ett svar av kunnig person.Med vänlig hälsning, X
Zacharias Glavå |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du vill veta de eventuella rättsliga följderna för både mannen och kvinnan i det scenario du beskriver.Bestämmelser om brott och straff finns i brottsbalken, och jag kommer därför använda den lagen för att besvara din fråga. Reglerna om sexualbrott finner du i 6 kap. brottsbalken.Vad blir de rättsliga följder för mannen?Mannen har, som du beskriver det, tvingat en kvinna att utföra oralsex på honom. Mannen har därför utfört en våldtäkt mot kvinnan och skulle därför dömas för våldtäkt (6 kap. 1 § brottsbalken). Oralsex är i dagens sexuallagstiftning jämställd med penetrationssex, åtminstone vad gäller graden av kränkning det anses innebära för den utsatte. Straffskalan för våldtäkt är fängelse i minst 2 och högst 6 år. I scenariot du beskriver finns inte tillräckligt med omständigheter för att bedöma exakt hur strängt straff mannen skulle ha fått, men straffet skulle förmodligen landa någonstans mellan 2 och 4 års fängelse. Det är mycket ovanligt att straff utdöms i straffskalans övre skikt. Om brottet är tillräckligt allvarligt brukar domstolen istället välja en annan brottsrubricering (i det här fallet grov våldtäkt). Vad blir de rättsliga följderna för kvinnan? (Nödvärn)Som du beskriver det har kvinnan under den pågående våldtäkten bitit mannen så hårt i hans kön att en del av det nästan föll av. Eftersom kvinnan var utsatt för brott har hon haft rätt att använda nödvärn (24 kap. 1 § brottsbalken). Nödvärnsrätten innebär att den som utsätts för brott har rätt att använda visst våld för att värna sig mot brottet, med begränsningen att våldet inte får vara uppenbart oförsvarligt. Den avgörande frågan blir alltså om det varit uppenbart oförsvarligt av kvinnan att bita mannen så hårt. Enligt min bedömning finns det för lite omständigheter för att avgöra om kvinnans handling varit uppenbart oförsvarlig. Det verkar dock röra sig om ett gränsfall.Utvidgad rätt till nödvärn (nödvärnsexcess)I vissa fall kan den som i en nödvärnssituation använt uppenbart oförsvarligt våld ändå ursäktas genom bestämmelsen om nödvärnsexcess. Förutsättningen är att den utsatte ska ha haft svårigheter att besinna sig (24 kap. 5 § brottsbalken). Våldtäkt är både mycket kränkande och kan dessutom försätta den utsatte i panik eller skräcktillstånd. Sannolikt har kvinnan varit i ett sådant sinnestillstånd att hon inte kunna avgöra vilken grad av våld som varit nödvändig för att förhindra våldtäkten. Det är min bedömning att kvinnans handlande skulle ursäktas i det här fallet. SammanfattningMannen skulle sannolikt dömas för våldtäkt till fängelse i 2-4 år.Kvinnan skulle sannolikt inte kunna dömas för brott, med hänvisning till bestämmelserna om nödvärn och nödvärnsexcess.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om inte är du mer än välkommen att ställa en ny fråga till oss.Med vänlig hälsning,

Kan jag fotografera ett privat slott?

2021-04-17 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag skall städa ett privat slott, är det förbjudet att att ta en bild på slottet med firmabilen framför och lägga ut det på sociala medier och tala om att här har vi städat?
Maia Sadek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Huvudregeln enligt svensk rätt är att man får fota vad man vill och vem man vill om man befinner sig på allmän plats. Det finns däremot undantag till denna huvudregel, man får till exempel inte fotografera skyddsobjekt, exempelvis försvarsmaktens anläggningar eller statsministerns bostäder. Detta framgår av 7 § skyddslagen. Om man befinner sig på privat mark kan en markägare enligt rättsliga principer besluta om fotoförbud. Samma sak gäller om man befinner sig i gallerior, skolor och andra icke allmänna platser. Svaret på din fråga beror alltså på om slottet ligger på privat mark eller inte. Sannolikt ligger slottet på privat mark och du behöver då tillåtelse från markägaren för att fota det. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du skulle ha ytterligare funderingar är du välkommen att återkomma till oss på Lawline. Med vänliga hälsningar,

Får bostadsrättsföreningen bestämma att man inte får ha katt utomhus?

2021-04-17 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej! Jag undrar om brf får bestämma att man inte får lov att ha katt ute om man bor i bostadsrätt?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.För att besvara din fråga ska vi kika i Bostadsrättslagen. I denna lag finns dock endast regler på ett generellt och övergripande plan. Specifika frågor som gäller för just bostadsrättsföreningen i ditt fall regleras istället i bostadsrättsföreningens stadgar. Stadgarna är föreningens grundläggande regler som beslutas av föreningsstämman (1 kap 2 § första stycket). Det saknas regleringar i bostadsrättslagen som hindrar bostadsrättsföreningen från att ställa upp en regel som innebär att boenden inte får ha husdjur utanför bostaden. Det innebär att bostadsrättsföreningen alltså kan anta en sådan regel i sina stadgar. Som bostadsrättsinnehavare ska du rätta dig efter de särskilda regler som föreningen beslutat om (7 kap 9 § första stycket tredje meningen). Som bostadsrättsinnehavare har du en skyldighet att se till att grannar inte utsätts för störningar samt gör vad som krävs för att bevara sundhet, ordning och gott skick både inom och utanför bostaden (7 kap 9 § första stycket). Detta görs alltså bland annat genom att följa de ordningsföreskrifter som föreningen fastställt i sina stadgar.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,