Vilka ska kallas till bouppteckningsförrättning när testamente finns?
Lawline svarar
Hej!
Dödsbodelägare är både legala och testamentariska arvingar, 18:1 ärvdabalken (ÄB). Då alla dödsbodelägare måste kallas till en bouppteckningsförättning (se 20:2 ÄB) måste även legala arvingar kallas, även om testamentet gör dem arvslösa. Det innebär att din mosters syskon måste kallas till bouppteckningen. Om din moster haft fler syskon som avlidit innan henne så är deras eventuella barn också legala arvingar (se 2:2 ÄB), varför dessa syskonbarn också är dödsbodelägare och ska kallas
Om en legal arvinge godkänner ett testamente som gör arvingen arvslös så utgår hen som dödsbodelägare. Så om arvingen godkänt testamentet innan bouppteckningsförrättningen så behöver inte hen kallas. Så du kan skicka en vidimerad kopia av testamentet till syskonen och eventuella syskonbarn efter avlidet syskon. Om de godkänner testamentet så behöver de inte kallas till bouppteckningsförrättningen. Då bifogas testamentsgodkännande bouppteckningen som bevis på att arvingen utgått som dödsbodelägare.
Om testamentet anger att du ska vara enda efterarvinge till din mosters man så borde inte hans legala arvingar behöva kallas till en bouppteckningsförrättning. Detta för att de borde ha hunnit utgå som efterarvingar, då testamente vinner laga kraft 6 månader efter att det delgivits arvingarna. Om alla din mosters mans legala efterarvingar tidigare godkänt testamentet eller om det gått mer än 6 månader sedan de delgivits testamentet enligt 14 kapitlet ÄB så har de därför utgått som efterarvingar och behöver inte kallas till bouppteckningsförrättningen efter din moster.
Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637.
Vänliga hälsningar,